Sita dödar seglivad myt med tydlig kommunikation

En av de mest seglivade myterna bland miljöskeptiker är den om att färgat och ofärgat glas ändå blandas när man återvinner vilket tas som ett tecken på att återvinning mest handlar om humbug. Av omgivningen sedda som en del av hållbarhetsbranschen är det därför inte sällan som vi ombeds kommendera just detta exempel i privata sammanhang. Det gladde oss därför oerhört när vi på promenad i närheten av redaktionen i Stockholm upptäckte att Sita börjat märka sina sopbilar som på bilden för att förklara för fler medborgare det vi vetat hela tiden; att containern som glaset tippas i naturligtvis har flera inre fack. Även de sopbilar som har möjlighet att både hämta sopor och returpapper har märkts upp för att förklara att även det handlar om separata inre fack.

Tack Sita för att ni hjälper till att döda den här myten! Och grattis till att ni samtidigt på ett så enkelt och självklart sätt förklarar hur det funkar. Det kommer att göra att man kommer att få större tillit till er än era konkurrenter - i alla fall tills dess att de inser att de borde göra samma sak.

Andra intressanta blogginlägg Andra bloggar om: sopor, återvinning

På sopsafari i Oslo

På en intervjuresa till Oslo häromveckan sprang vi bokstavligt talat in i den här sympatiska papperskorgen utanför en delibutik på Gardermoen som var så nyöppnad att den ännu inte hade något namn. (En liknande variant finns på Whole Foods) Vi önskar att Pressbyrån och 7-Elevens ägare Reitan snabbt kopierar detta till sina butiker i Sverige där det slängs oroande mycket onödigt varje dag.

På Oslo Sentralstasjon upptäckte vi lite senare även att de ensamma soptunnorna var ersatta med tre smäckrare varianter som gör det lätt för resenärerna att själva sortera sitt skräp. Den blåa tunnan är för papper, den röda för restavfall och den gröna för flaskor och burkar och får oss att undra när vi får se liknande versioner på svenska flygplatser, järnvägsstationer och köpcentrum. Eller varför inte på alla offentliga platser? Vi skulle dock komplettera designen nedan med ett klistermärke som meddelar att panten från alla flaskor och burkar går till lokala frivilligorganisationer.

I direkt anslutning till Centralstasjon ligger Scandic där man sedan många år låtit sina gäster sortera sitt skräp själva. På varje rum står en papperskorg med två mindre fack; den gröna är för organiskt avfall, själva papperskorgen för papper och den röda för övrigt avfall. Det är en starkt bidragande orsak till att hotellkedjan markant ökat återvinningsgraden av soporna på sina hotell se senaste 10 åren (sedan tunnan infördes). Det är också ett sätt för Scandic att visa att man tar ett större miljöåtagande än att bara servera en ekologisk frukost, som några av kollegorna just börjat med men som Scandic gjort länge.

Den oväntade sopsafarin i Oslo fick oss att bli på riktigt gott humör eftersom det plötsligt var så enkelt att sortera sitt skräp på ett mer ansvarsfullt och hållbart sätt. Vill du hjälpa dina kunder att ta ett större ansvar? Ibland behöver man inte åka till USA eller Storbritannien för att inspireras av hållbara lösningar. Det kan räcka med att åka till Oslo eller till och med att checka in på ett hotell hemma.

Andra intressanta blogginlägg
Andra bloggar om: sopor, sopsortering, källsortering, scandic, gardermoen återvinning

Solcellsdrivna sopmosare ersätter soptunnor

Det är lätt att bli lite kluven när det gäller hållbarhet. I en strävan att göra en optimalt hållbar lösning kan det bli så mycket att tänka på att man glömmer att varje enskilt steg närmare en hållbar lösning också är ett steg. BigBelly TrashMasher är en solkraftdriven soptunna som trycker ihop soporna så att inte behöver hämtas lika ofta vilket sparar pengar för de städer, nöjesparker, universitet och restauranger som köpt dem. Faktum är att den soptunnan packar skräpet så hårt att det eliminerar 80% av tömningarna i jämförelse med en vanlig soptunna. Dessutom är ju de absolut miljövänligaste transporterna de som aldrig äger rum. Vi hade naturligtvis sett att det funnits möjlighet att sortera soporna när man slänger dem men det finns det ju å andra sidan inte i vanliga soptunnor på stan heller. Så vi gillar BigBelly.

CNet rapporterar att den nya versionen av BigBelly TrashMasher är både mindre och tåligare än sin föregångare och därmed så skulle man ju dock kunna sätta flera soptunnor intill varandra, märkta för olika sorters skräp. Det rejält tilltaga priset 4000 dollar (ca 25 000 kr) är dock något som man tjänar in på bara några år med mindre frekventa tömningar, samtidigt som risken för nedskräpning på grund av överfulla soptunnor minskar då soptunnan kan svälja så mycket som fem gånger en vanlig soptunna.

Har du problem med nedskräpning i din stadsdel eller har soptömningskostnaderna ökat oroväckande mycket på din restaurang eller ditt café? För såväl McDonalds som EspressoHouse, Wayne's Coffee och 7-Eleven borde en soldriven sopmosare vara lösningen.

Andra bloggar om: sopor, engångsmaterial Andra intressanta blogginlägg

Staples får betalt för att driva kunder till butiken

Amerikanska kontorsvarujätten Staples erbjuder sedan en tid sina kunder att återvinna datorer, skrivare, skärmar, kopieringsmaskiner, bläckpatroner, batterier, telefoner och annan elektronik – oavsett om man köpt dem hos Staples eller någon av deras konkurrenter.

Förutom att det är en del av kedjans program för samhällsansvar, kallat Staples Soul, att se till att giftiga ämnen inte hamnar i soporna, är det också en smart strategi för att se till att folk kommer till deras butiker då den som kommer in med en skrivare att återvinna förmodligen är i behov av en ny. (Vi har tidigare skrivit om ett liknande system av H&Ms japanska konkurrent Uniqlo och av Wall-Mart).

Till skillnad från Uniqlo lyckas dock Staples finansiera en del av initiativet genom att ta ut en återvinningsavgift på 10 dollar (ca 67 kr) för större utrustning medan mindre el-skrot tas emot gratis. När kunderna lämnar in tomma bläckpatroner får de dock en värdecheck på 3 dollar (ca 20 kr) för att kunna köpa nya i butiken (där storsäljaren är återfyllda bläckpatroner). Under 2006 återfyllde Staples mer än 17 miljoner patroner och återvann 3800 ton el-skrot.

Vi hoppas att Siba, OnOff eller PC City (eller Quill Kontorslagret.com som ägs av Staples) kopierar Staples initiativ så snart som möjligt. För även om det är relativt enkelt för privatpersoner att återvinna el-skrot så måste företag enligt lag betala återvinningsavgifter. Genom att förenkla för små- och medelstora företag att återvinna sitt el-skrot bedömer vi att kedjorna kunna få många nya kunder och dessutom täcka en del av kostnaderna för återvinningen. Det är ju som att få betalt för att kunderna kommer till butiken!

Andra bloggar om: återvinning, handel Andra intressanta blogginlägg

Driv trafik till butiken genom att ge kunderna möjlighet att återvinna

Wall-Mart kommer att ordna återvinningsdagar för lågenergilampor i sina butiker, rapporterar Treehugger. Det är ett bra sätt att samla in lamporna som innehåller kvicksilver och inte kan återvinnas tillsammans med vanliga glödlampor. Men det är också ett sätt att få kunderna att återkomma till butiken för att dels köpa nya lågenergilampor och dels köpa något annat.

Andra detaljhandlare som insett att återvinning kan dra folk till butiken är japanska Uniqlo som låter kunder återlämna kläder de är trötta på. Om du har en elektonikbutik, varför inte låta folk återvinna sina gamla maskiner och sitt elskrot - det är ju ett lysande tillfälle för att köpa nytt.

Av samma skäl borde AirCall och the Phone House erbjuda möjligheten att återvinna sin gamla telefon i alla sina butiker, eller varför inte ge en rabatt på några hundralappar för alla som lämnar in sin gamla telefon? Det skulle driva både trafik och sälj. Och kostnaden för att bort elskrotet till återvinning? Se det som en marknadsföringskostnad.

Inte svårare än gröna och röda kassar

DN skriver om Trollhättan som försöker förbättra klimatet genom att bland annat få stadens invånare att sortera sina sopor. Nästan alla handlare i stan har infört två sorters påsar när man handlar; gröna och röda. I de gröna påsarna kan man slänga sopor som kan bli biogas, i de röda sådant som är brännbart. Varje dag sorteras ca 50 000 gröna och röda plastkassar från Trollhättan och fem omkringliggande kommuner varje dag och av innehållet skapas biogas som ifjol räckte till att bland annat driva alla 17 stadsbussar, sopbilarna och 140 personbilar, bara i Trollhättan! Något för resten av sveriges kommuner att ta efter!