 Som student på Handelshögskolan i Stockholm blir man konstant påmind om skolans täta kopplingar till näringslivet. Genom arrangemang, sponsring och rena rekryteringsmässor strävar företagen efter att markera sin närvaro och rekrytera de studenter de anser passar deras organisation bäst. Frågan är bara vilka organisationer som passar studenterna.
Intressant nog betonar olika branscher olika saker i sin presentation till studenterna. Bank, finans och konsultvärlden nämner generellt ingenting om samhällsansvar utan där är det snarare lön, utmaningar och utvecklingsmöjligheter som gäller, även om det som student ibland kan vara svårt att skilja de olika företagens erbjudande åt.
Samma sak gäller redovisningsbyråerna förutom att framtoningen är mjukare och saker som en trevlig arbetsplats återkommer som argument. Det är när de större (oftast svenska) koncernerna är på besök som man har chansen att höra termen ”samhällsansvar” nämnas. H&M, Volvo, Arla Foods och SAS har hållit presentationer på Handels där CSR på något sätt kommit in i den bild organisationen vill förmedla av sig själv.
Paradoxalt nog anordnar de populära bankerna och konsultbyråerna sedan något år tillbaka olika tävlingar för ”blivande ledare” där temat är att skriva den bästa rapporten om de framtidsutmaningar företag står inför när det gäller klimat och sociala spänningar. Detta kan tolkas som att de större aktörerna i den branschen ändå inser att man måste visa sig medveten om debatten även om de själva inte ännu börjat kommunicera vad de själva gör i praktiken.
Den ökade debatten om miljöhotet har tagit fäste bland handelsstudenter och det sker en kontinuerlig debatt i korridorerna. En och annan föreningen med det temat har till och med dykt upp inom kåren. Det är intressant att vi upplever att det går en tydlig skiljelinje bland handelsstudenter beroende på vilken inriktning studenterna valt och vilka blivande sektorer som lockar. De studenter som läser någon av de mer traditionella inriktningarna som redovisning och finans har ett svalare intresse för CSR medan studenter som läser internationell ekonomi och management känner ett större intresse för relaterade samhällsfrågor. Till skillnad från de MBA-studenter som tillfrågade som en studie av Hill & Knowlton häromdagen där ungefär hälften ansåg företagets samhällsengagemang var en viktig faktor när de ska söka jobb, är intresset svalare bland de vanliga Handelsstudenterna.
Det kanske också är en effekt av att själva skolan gör förvånadsvärt lite för att studenternas fokus på CSR skall öka. Hittills har det endast funnits två valbara kurser som anknyter till ämnet samt en mindre seminarieserie om företagsetik. Det finns dock en relativt nyskapad avdelning för forskning på området vilket gör att vi vågar hoppas att det akademiska utbudet kommer att öka med tiden.
 Samtidigt ser vi en ny trend att allt fler studenter skärmar sig från de hårda arbetsvillkor som råder hos många de populäraste arbetsgivarna. De duktigaste handelsstudenterna accepterar inte längre sanslösa arbetsveckor samt den ibland aggressiva tävlingsatmosfär som traditionellt varit kännetecknande för de populära arbetsgivarna. Mjukare värden som ansvar på ett tidigt stadium, en trevligare arbetsplats, möjligheter till föräldraledighet och semester har börjat värderas på ett helt annat sätt än tidigare och studenterna har även börjat fråga efter detta när företagen kommer hit för att presentera sig.
Vi förutspår att detta kommer att leda till företag förändrar det sättet att kommunicera för att attrahera de bästa mot att kommunicera mer lite mjukare värden. Det finns nämligen ingen anledning att tro att "Generation Y" skulle shoppa efter jobb på annat sätt än när de handlar andra saker. En undersökning från projektet Respekt som genomfördes i höstas visade att varannan ung miljonsvensk regelbundet väljer bort produkter från företag som de upplever missköter etiska frågor. Varför skulle det då inte leda till att de väljer bort företag?
För de företag som vågar ta en öppen diskussion om ett utökat samhällsansvar finns det stora möjligheter att attrahera de bästa från Handels. Genom att både prata om på vilket sätt man tar ansvar för att de anställda kan få en hälsosam balans mellan jobb och fritid, och på vilket sätt man som anställd kan bidra till att företaget tar ett miljö- och samhällsansvar kan man adressera både den karriärsugna narcissisten och den världsförbättrande atruisten hos många nyutexaminerade handelstudenter. Att man har en arbetsplats med högt i tak, trevliga kollegor och goda karriärmöjligheter - det ser de många som hygienfaktorer.
TIDIGARE ARTIKLAR I SERIEN:
Del 1 - Nu börjar vårt rekryteringstema
Del 2 - Nischade jobbsajter förmedlar meningsfulla jobb
Del 3 - Platsannonserna anpassas till jakten på meningsfulla jobb
Del 4 - Frivilligorganisationerna närmar sig företag och attraherar både pengar och personal
Del 5 - Miljöprogram ger positiva effekter på arbetsplatsen - även bortsett från miljön
Del 6 - Vårens intressantaste kurser formar framtidens ledare
Del 7 - Tydliga värderingar vinner kampen om superstudenterna
Andra intressanta blogginlägg
Andra bloggar om: rekrytering, handels, csr
För att utveckla morgondagens ledare i ett företag har det i många år varit populärt att skicka iväg sina chefsämnen på så kallade Executive Education-utbildningar, något som finns vid alla större och prestigefulla universitet. Det är naturligtvis också ett sätt från företagets sida att visa att man satsar lite extra på personer som man vill ska gå långt och stanna länge. I dessa tider av diskussioner king hur man kan förena hållbarhet och lönsamhet är det därför naturligt att det dyker upp nya kurser och seminarier som tacklar just den problematiken. Vi har tagit en titt på de intressantaste kurserna i vår.
På Boston College Center för Corporate Citizenship finns det kanske största utbudet av kurser under året som relaterar till ett företags ansvarstagande. Här finns specialkurser om CSR-kommunikation, om hur man skapar en CSR-strategi, hur man ägnar sig åt strategisk filantropi eller skapar givande intressentdialoger. Vi vill också tipsa om tredagarskonferensen i början av april; The 2008 International Corporate Citizenship Conference som vi kommer att bevaka på plats i Boston.
 När vi går igenom kursutbudet för några andra kända skolor i år är det några som vi tycker verkar extra intressanta. I juni ger Stanford kursen Business Strategies for Environmental Sustainability för första gången men redan i mars samarbetar man med Esade Business School i Barcelona om en tredagarsutbildning kallad Corporate Social Responsibility: Strategic Integration and Competitiveness som också låter intressant. På Harvard går kursen Corporate Social Responsibility - Strategies to Create Business and Social Value för tredje året i oktober som ger värdefulla inskaper för såväl personer som jobbar i näringslivet som de på frivilligsidan som jobbar med näringslivet som motpart. De senare kan säkert också ha stor behållning av en annan kurs som ger i juli, Strategic Perspectives in Nonprofit Management.
På universitetet i Kapstaden finns det också några intressanta kurser med ett lite smalare fokus. Nytt för i år är kursen Reducing the Carbon Footprint - Business and Climate Change medan kurserna Embracing Diversity & Complexity och HIV/Aids in the workplace 2010 funnits i några år.
Bland de mer kända europeiska skolorna verkar konstigt nog varken Insead eller London har hoppat på trenden med specifika kurser utan meddelar att CSR-frågor numera är integrerade i övriga kurser. Rykten säger dock att Handelshögskolan i Stockholm planerar någon form av seminarium och erfarenhetsutbyte när det gäller hur man kombinerar lönsamhet med hållbarhet.
 Mot den bakgrunden är det därför inte så konstigt att Världsnaturfonden WWF dagit igång ett Executive Education-program kallat One Planet Leaders som de marknadsför med annonser i bland annat the Economist just nu. Kursen ges i form av tre tredagarsworkshops i Geneve under våren och syftar enligt webbplatsen till att "göra det möjligt för chefer i företag att utforska och, än viktigare, implementera det senaste rönen när det gäller hållbart företagande i syfte att bygga företagsvärde i framtiden". Det låter onekligen väldigt lockande.
Hur ser din plan ut för att utveckla ditt företags framtida ledare i hållbarhet? Det kan vara dags att samla HR-avdelningen för att se över vilka kurser som är intressantast och bäst passar er.
Bild på Baker Library på Harvard Business School, taget av Christopher med Creative Commons-licens.
TIDIGARE ARTIKLAR I SERIEN:
Del 1 - Nu börjar vårt rekryteringstema
Del 2 - Nischade jobbsajter förmedlar meningsfulla jobb
Del 3 - Platsannonserna anpassas till jakten på meningsfulla jobb
Del 4 - Frivilligorganisationerna närmar sig företag och attraherar både pengar och personal
Del 5 - Miljöprogram ger positiva effekter på arbetsplatsen - även bortsett från miljön
Andra intressanta blogginlägg Andra bloggar om: utbildning, executive education, harvard, insead, stanford, handels
Tidningen Realtid.se har i två bra artiklar rapporterat om advokatbyråer som satsat på att attrahera förmågor med annan bakgrund än det som nyutexaminerade jurister brukar ha. Advokatbyrån Vinge drog för fem år sedan igång ett lyckat mångfaldsprojekt för att skapa en mer kreativ och dynamisk miljö på kontoret vilket kan bidra till att förbättra företagets resultat. I London har tretton advokatbyråer gått samman för att finansiera en sommarskola för att locka till sin personer som de aldrig annars skulle ha kunna attrahera. Även här är man tydliga med att det ska bidra till ökade vinster för de deltagande byråerna.
Allt fler moderna företag inser att mångfald är lönsamt. Förutom den kreativare miljön ökar också servicegraden när man kan ge service på fler språk och förstår fler kulturer. Kundnöjdheten har ökat på de bankkontor där Swedbank har flerspråkiga bankrådgivare och det är färre brev som kommer fel på de kontor där Posten anställt flerspråkig personal. Anledningen är enkel - det är svårt att tyda adressaters namn om man inte känner till deras hemspråk. Vilka fördelar skulle fler språk kunna få på ditt företag?
Andra bloggar om: integration, mångfald Andra intressanta blogginlägg
 Samtidigt som det skrivs i media om den svenska skolans fysiska förfall porträtterar Fast Companys septembernummer Philadelphias High School of the Future, ett samarbete mellan Microsoft och stadens skoladministration och är ett försök att organisera en skola och en läroplan utifrån den verklighet som eleverna förväntas möta när de gått ut skolan, inte efter en lista med kunskaper som eleverna ska plugga in en och en som vore de i ett vakuum där världen utanför inte funnits. För vem använder bara ett kunskapsområde åt gången i näringslivet (det vore som om att förhandla för förhandlandets egen skull, inte för att komma någonvart)?
 Artikeln belyser utmaningar och lösningar för det ökande antal företag som tar på sig rollen att bidra till det amerikanska skolväsendet genom att utbilda lärare eller bidra till läroplanen. Ett tecken på det ökade intresset är också att Ernst & Young i maj publicerade en bra och praktisk guide kallad "Best in Class: How Top Corporations Can Help Transform Public Education" med råd och rekommendationer till företag som vill bidra till lokala skolor. Den fungerar lika bra för svenska företag som funderar på att engagera sig i skolor här hemma.
Det intressanta är dock att guidens fokus inte ligger på att företagen ska bidra med pengar utan snarare med kunskaper och insikter om vilka verktyg som morgondagens arbetskraft behöver ha för att bolagen ska bilja anställa dem. (Det är för övrigt grundtanken bakom framgångsrika svenska frivilligorganisationen Transfer som erbjuder skolor föreläsare från verkligheten, som kan möta eleverna och svara på deras frågor och tankar om vad som händer när man börjar jobba.)
I de få fall när Svenska företag samarbetat med grundskolor och gymnasieskolor har det ofta varit för att erbjuda praktikplatser efter skolan eller så har det handlat om att sponsra en sporthall eller liknande och ofta de monetära bidragen hamnat i medialt fokus, snarare än den kunskapsöverföring som skett. Och lika sällan talas det om det som är företagens fokus, både på kort och lång sikt - att bidra till att utbilda morgondagens anställda som har de egenskaper som bolagen söker. Och även om inte alla blir erbjudna jobb eller ens väljer att acceptera de jobberbjudande de får är vinsten för företaget så stor att de gärna kan bjuda på att de höjer utbildningsnivån och kunskapsnivån för alla elever i det område där skolan ligger. Och det är skäl starka nog för att fler svenska företag borde engagera sig i att förbättra skolorna mer.
Septembernumret av Fast Company som fortfarande finns i svenska butiker (vi får dem ca två veckor efter USA).
Andra bloggar om: skolsamarbete, företag i skolan, sponsoring i skolan Andra intressanta blogginlägg
Det är skolstartstider och många blir påminda om att förutsättningarna hemma kan skilja sig mycket mellan elever i en och samma klass när man jämför skolväskor och utrustning. Kontorsvarukedjan Office Depot i donerar i dagarna 300 000 skolväskor fyllda med kritor, pennor, linjaler och suddigum. Väskorna doneras till frivilligorganisationer som jobbar med varn och som i sin tur ger dem till barn som annars inte har möjligheten att skaffa sig en ordentlig skolväska. Donationen gör också att de utvalda barnen känner sig just utvalda och därigenom bygger det deras självförtroende, självkänsla och stolthet. Det är sjunde året som Office Depot genom sin stiftelse Office Depot Foundation delar ut väskor till barn i USA, Canada och Puerto Rico- sedan det blivit över en miljon väskor totalt.
 Office Depot är världens största kedja för kontorsmaterial. Gissa vart barnen och deras föräldrar kommer att gå när de ska köpa skrivblock till barnen? Det är viktigt att poängtera att vi på CSR i Praktiken inte alls är cyniska när vi ställer frågan utan tvärtom applåderar att OfficeDepot helt altruistiskt ger någonting som betyder så mycket för så många barn men genom att man låter det sociala ansvarstagandet ha en naturlig koppling till verksamheten (i motsats till om man bara givit pengar till samma organisationer) så kommer det gynna affärerna.
Tänk om Svanströms, Kontorab eller Akademibokhandeln hade kopierat Office Depots initativ i låginkomstområden i Sverige, exempelvis i förorterna kring storstäderna. De skulle få en enormt positiv respons från föräldrarna och de skulle utan tvekan få uppmärksamhet för sitt sätt att ta ansvar. Det är också vår övertygelse att det skulle leda till fler affärer så här i skolstartstider när erbjudanden om skolmaterial duggar tätt i media och i brevlådorna. Att vara riktigt generös kan visa sig riktigt lönsamt.
Andra bloggar om: skolstart, kontorsmaterial Andra intressanta blogginlägg
Det är lätt att publicera saker på nätet men betydligt svårare att ta bort något. Google är därmed lika mycket en rykteshanterare som en sökmotor där en sökning ger dig en uppfattning om en person men inte någon kunskap om vad som är sant eller inte. Prova att Googla dig själv så får du se! Kanske hittar man till din egen sida från gymnasiet där du skrev om dig och vad du var intresserad av? Kanske har du laddat upp en bild på vart du bor? Kanske hittar du en fjantig bild på dig själv från en fest som någon laddat upp till Flickr men som kommer att påverkar ditt rykte om en potentiell arbetsgivare googlar dig några år senare.
 Microsoft har utvecklat ett skolmaterial, kallat Livstid, tillsammans med Medierådet och Myndigheten för skolutveckling som handlar om barn och ungdomars integritet, trygghet och säkerhet på internet. Materialet riktar sig till barn i årskurs sex till nio och fokuserar på de mjuka dimensionerna kring säkerhet på nätet. Vilken information bör man publicera om sig själv? Vilka konsekvenser får det faktum att man kan vara anonym när man publicerar något på nätet och dissar eller hyllar något eller någon? Hur hittar man information man behöver? Syftet är att få barnen att ta ansvar för vad de publicerar och att lära dem att fundera kritiskt kring informationen på nätet - vem kan ha publicerad det och i vilket syfte. Skolmaterialet är gratis för lärare att beställa och finns även i en version för föräldrar som vill veta hur man kan vara trygg och säker på internet. Allt material finns självklart tillgängligt också på livstid.org
Microsoft initiativ är bra och viktigt. Som vuxen är det lätt att underskatta den digitala värld som våra barn och undomar lever i, där man kan betraktas som konstig om man inte har en egen sida eller lägger ut bilder på sig själv och där mobbing kan ske via anonyma chattmeddelanden. Det vi som vuxna kan tillföra är dock kunskap om konsekvenserna som det kan få i framtiden och där är Microsoft, med programvaror i de flesta av våra datorer, sällsynt väl lämpade att ta frågan på allvar. Microsoft låter även sina anställda volontera på arbetstid för att föreläsa och diskutera i skolor om barn och ungas integritet, trygghet och säkerhet på nätet.
Även Telia, som i övrigt har en ganska spretig strategi för sitt sociala ansvarstagande, började i höstas att samarbeta med stiftelsen Friends för att sätta fokus på problemet med mobbing på nätet. Telejätten, som är som bäst i färd med att lära svenskarna att förknippa dem med traditionell it-säkerhet, är liksom Microsoft en bra avsändare för att lära unga att hantera konsekvenserna av tjänster som tillåter oss vara uppkopplade nästan jämt. I både Telias och Microsofts fall finns ju också en direkt koppling till deras affärsidéer.
Driver du en skola eller en ungdomsgård? Eller är du engagerad i en idrottsorganisation för unga? Använd skolmaterialet från Microsoft och tipsa om det till andra. Ju fler unga som kommer i kontakt med Livstid, ju bättre. Som ansvarstagande arbetsgivare kan det också vara bra att tipsa de av dina anställda som har föräldrar i tonåren att läsa materialet för att veta hur de ska hantera barnens internetanvändande hemma.
|
