Vi rapporterar dagligen om företag där företagande kombineras med socialt och miljömässigt ansvarstagande, något som för några decennium sett ansågs reserverat för frivilligorganisationer. Samtidigt ser vi allt fler exempel på att nya frivilligorganisationer går i motsatt riktning och driver sina organisationer som vinstdrivande företag, inte sällan påhejade av entreprenöriella filantroper som exempelvis makarna Gates, Googles bägge grundare eller Mohammad Yunus (vars tankar om företagande vi rapporterade om tidigare).
Washington-baserade Miles Gilburne och hans fru Nina Zolt som 2005 startade organisationen In2books är ett talande exempel för denna utveckling, skriver IHT. Syftet med organisationen var att främja läsande hos barn och ungdomar, något paret tillsammans investerade 10 miljoner dollar i (ca 60 miljoner kronor. Trots att det webbaserade initiativet uppskattades på sina håll och man såg att barn som hade deltagit i den höjde sina resultat i nationella prov, blödde verksamhetens kassor. Idén var dock bärande ansåg paret, och i slutet av 2006 gick Gilburne ihop med ett antal likasinnande partners och köpte upp företaget ePals. Sedan dess har verksamheten vuxit till sig rejält och erbjuder idag bl a samarbetsprojekt online, klassrumsbaserade e-mail samt bloggar. Sammantaget beräknar man att över 11 miljoner barn i världen har nytta av programmen, och samarbeten har inletts med bl.a. National Geographic och organisationen One Laptop Per Child för att nå allt fler barn.
I senaste numret av Fortune porträtteras två av de hippaste och mest omtalade nya välgörenhetsorganisationerna; Kiva.org och DonorsChoose.org som använder ett språk och ett sätt att se på sig själva som liknar klassiska vinstdrivande tjänsteföretag. Men så har de också nära kopplingar till Silicon Valley och såväl eBays som Yahoos grundare bland sina finansiärer, vilket även märks i det innovativa sätt de använder nätet som en central del i deras affärsmodell.
Ps. När vi gjort efterforskningar till artikeln har vi inte hittat några solklara exempel på liknande initiativ från organisationer i Skandinavien. Känner du till några bra exempel får du gärna tipsa andra läsare via kommentarsfältet nedan!
Andra intressanta blogginlägg Andra bloggar om: fortune, kiva.org, donorschoose, silicon valleyepals, in2books
För att utveckla morgondagens ledare i ett företag har det i många år varit populärt att skicka iväg sina chefsämnen på så kallade Executive Education-utbildningar, något som finns vid alla större och prestigefulla universitet. Det är naturligtvis också ett sätt från företagets sida att visa att man satsar lite extra på personer som man vill ska gå långt och stanna länge. I dessa tider av diskussioner king hur man kan förena hållbarhet och lönsamhet är det därför naturligt att det dyker upp nya kurser och seminarier som tacklar just den problematiken. Vi har tagit en titt på de intressantaste kurserna i vår.
På Boston College Center för Corporate Citizenship finns det kanske största utbudet av kurser under året som relaterar till ett företags ansvarstagande. Här finns specialkurser om CSR-kommunikation, om hur man skapar en CSR-strategi, hur man ägnar sig åt strategisk filantropi eller skapar givande intressentdialoger. Vi vill också tipsa om tredagarskonferensen i början av april; The 2008 International Corporate Citizenship Conference som vi kommer att bevaka på plats i Boston.
När vi går igenom kursutbudet för några andra kända skolor i år är det några som vi tycker verkar extra intressanta. I juni ger Stanford kursen Business Strategies for Environmental Sustainability för första gången men redan i mars samarbetar man med Esade Business School i Barcelona om en tredagarsutbildning kallad Corporate Social Responsibility: Strategic Integration and Competitiveness som också låter intressant. På Harvard går kursen Corporate Social Responsibility - Strategies to Create Business and Social Value för tredje året i oktober som ger värdefulla inskaper för såväl personer som jobbar i näringslivet som de på frivilligsidan som jobbar med näringslivet som motpart. De senare kan säkert också ha stor behållning av en annan kurs som ger i juli, Strategic Perspectives in Nonprofit Management.
På universitetet i Kapstaden finns det också några intressanta kurser med ett lite smalare fokus. Nytt för i år är kursen Reducing the Carbon Footprint - Business and Climate Change medan kurserna Embracing Diversity & Complexity och HIV/Aids in the workplace 2010 funnits i några år.
Bland de mer kända europeiska skolorna verkar konstigt nog varken Insead eller London har hoppat på trenden med specifika kurser utan meddelar att CSR-frågor numera är integrerade i övriga kurser. Rykten säger dock att Handelshögskolan i Stockholm planerar någon form av seminarium och erfarenhetsutbyte när det gäller hur man kombinerar lönsamhet med hållbarhet.
Mot den bakgrunden är det därför inte så konstigt att Världsnaturfonden WWF dagit igång ett Executive Education-program kallat One Planet Leaders som de marknadsför med annonser i bland annat the Economist just nu. Kursen ges i form av tre tredagarsworkshops i Geneve under våren och syftar enligt webbplatsen till att "göra det möjligt för chefer i företag att utforska och, än viktigare, implementera det senaste rönen när det gäller hållbart företagande i syfte att bygga företagsvärde i framtiden". Det låter onekligen väldigt lockande.
Hur ser din plan ut för att utveckla ditt företags framtida ledare i hållbarhet? Det kan vara dags att samla HR-avdelningen för att se över vilka kurser som är intressantast och bäst passar er.
Bild på Baker Library på Harvard Business School, taget av Christopher med Creative Commons-licens.
TIDIGARE ARTIKLAR I SERIEN: Del 1 - Nu börjar vårt rekryteringstema Del 2 - Nischade jobbsajter förmedlar meningsfulla jobb Del 3 - Platsannonserna anpassas till jakten på meningsfulla jobb Del 4 - Frivilligorganisationerna närmar sig företag och attraherar både pengar och personal Del 5 - Miljöprogram ger positiva effekter på arbetsplatsen - även bortsett från miljön
Andra intressanta blogginlägg Andra bloggar om: utbildning, executive education, harvard, insead, stanford, handels
I många år har det varit fult att prata om företagssamarbeten i frivilligvärlden, som om pengar från annat håll än medlemmar eller det offentliga var ett tecken på misslyckande för välfärdssamhället eller helt enkelt av rädsla för att företag skulle kräva att få påverka verksamhetens inriktning om de gav den bidrag. Glädjande nog verkar det vara på väg att ändra sig. En orsak till det kan naturligtvis också vara att det blir allt vanligare att personer ur näringslivet går till frivilligvärlden i ett försök att skaffa sig ett jobb som känns mer meningsfullt eller där man kan få använda sina expertkunskaper till något som bidrar till att förbättra världen. Ett exempel bland många är Svenska Unicef som på så sätt kunde attrahera Anna Ryott som gick från att vara vice vd på prisbelönta reklambyrån Storåkers till att bli organisationens nya insamlingschef.
Idag är de flesta stora organisationer i frivilligvärlden lika professionella som vilka kommersiella organisationer som helst och kan närma sig företag på lika villkor. Vi har träffat de flesta stora insamlingsorgansiationerna och blir lika imponerade varje gång.
Det ska dock sägas att många en bit kvar att gå när det gäller att lika många av sina amerikanska kollegor se sig själva som leverantörer av mervärde till företagen. Amerikanska KaBooms arbete med att bygga lekplatser ger Home Depots anställda att prova på nya byggnadstekniker och testa nya materia, och genom Volontärbyrån kan Accenture i Sverige hitta gruppuppdrag där deras anställda kan svetsas samman som team utanför kontorets väggar. Vi har tidigare skrivit om hur insamlingarna förändras från att fokusera på vad som ska göras, snarare än vem som gör det och att som organisation se sig som tjänsteleverantör är ett steg på vägen då man tvingas se på sig själv från ett utifrånperspektiv.
Det är därför inte så konstigt att flera av de större frivilligorganisationerna börjat att anställa experter på att samla in pengar och skapa smarta samarbeten med företag. Titeln "Fundraiser" verkar inte längre väcka sån uppmärksamhet längre utan blir allt vanligare, även om den svenska titeln insamlingschef också börjat synas allt mer. En skillnad vi tyckt oss märka är dock att insamlingschef oftare ansvarar både för insamling från företag och allmänhet medan en Fundraiser oftare endast bearbetar företag och förmögna privatpersoner, kanske för att ordet insamling det i det senare sammanhanget i allt för hög utsträckning för tankarna till skramlande med bössa, snarare än strategiska företagssamarbeten eller filantropi. Ett tecken i tiden är dock att både Världsnaturfonden, RFSU och Röda Korset just nu söker personer som kan samla in pengar.
Hur är det på din organisation? Har ni en person som är ansvarig för företagssamarbeten eller räknar ni med att definiera en sådan tjänst? Att göra det tydligt vem man ska kontakt med för de företag som är intresserade av att engagera sig för just er fråga är en klok idé. Samtidigt har det aldrig varit viktigare att visa vilka värderingar som er organisation representerar, dels för att företagen lätt ska kunna se om de överensstämmer med deras värderingar, och dels för att attrahera personal på jakt efter ett mer meningsfullt jobb.
TIDIGARE ARTIKLAR I SERIEN: Del 1 - Nu börjar vårt rekryteringstema Del 2 - Nischade jobbsajter förmedlar meningsfulla jobb Del 3 - Platsannonserna anpassas till jakten på meningsfulla jobb
Andra bloggar om: fundraiser, insamlingar, frivilligorganisationer, insamlingsorganisationer Andra intressanta blogginlägg
Amerikanska kommunikationskonsulten Cone har upplevt ett ökat intresse från sina kunder när det gäller cause marketing, dvs när ett varumärke marknadsför sig tillsammans med en organsiation som bidrar till att förbättra världen. Det har fått dem att starta bloggen Do you stand for something? där de skriver initierat om cause marketing, varumärksesbyggande och företagens filantropiska projekt. Den matnyttiga och läsvärda bloggen innehåller även många praktiska exempel på cause marketing och länkar till undersökningar och verktyg för de som funderar på att börja med cause marketing. Ett självklart bokmärke för marknadsförare med samvete.
Ordet filantropi börjar så smått klättra på listorna över populära begrepp så väl företag som privatpersoner funderar på hur de kan göra skillnad på ett mer genomtänkt sätt, bortom att ge en klumpsumma till det välgörande ändamål som för dagen dominerar medierna. Även Svenskt Näringsliv funderar på filantropins drivkrafter och hur man skulle kunna stimulera ökad filantropi i Sverige, även om man lite överraskande nog främst ser på det ur ett privatpersonperspektiv.
Vi tror att den begynnande förändring i inställning till filantropi kommer av att Sveriges näringsliv blir allt mer amerikanskt i sitt tankesätt och med det följer en uppfattning att de som blivit förmögna också ska ge tillbaka till samhället som ett sätt att säga tack, en synpunkt som även framförs av Sigrid Rausing i en intervju i Dagens Nyheter idag. Flera av de personer som blev kända för sina it-bolag, som Johan Staël von Holstein, Niklas Zennström, och Stefan Krook, har i olika ordalag uttryckt att man måste ge tillbaka till samhället eller i alla fall se till det gemensamt långsiktigt bästa. Staël von Holstein fick också uppmärksamhet när han dagarna efter tsunamikatastrofen åkte ner till området kring Kao Lak för att hjälpa till genom att köpa kökskärl och andra nödvändigheter och därefter dela ut det bland de som drabbats hårdast. Orsaken angavs just vara att han ville ge tillbaka till thailändarna som alltid behandlat honom så väl när han semestrat där med familjen tidigare.
Precis som sina amerikanska entreprenörskollegor funderar dock de moderna svenska entreprenörerna på sin filantropi i investerartermer - hur kan man få maximal utdelning för de pengar man satsar? I ett tal på the Rockefeller Foundation för några månader sedan delade Kathrine Fulton, chef för the Monitor Institute som har som syfte att lösa komplexa sociala problem och fungera som rådgivare frivilligorganisationer, med sig av hur hon upplever att filantropin förändrats under de senaste tio åren. Fuldon delar också med sig av sin syn på olika aktörer skulle kunna samverka när man "investerar i samhället" för att åstadskomma så mycket förändring för pengarna som det bara går.
Talet finns att ladda hem som podcast (44.35 min) från Stanford Social Innovation Conversations och är väl värt att lyssna på för alla som är intresserade av filantropi och vill ha en bakgrund när man följer det ökade intresset för filantropi växer fram i Sverige.
Andra bloggar om: filantropi, donationer Andra intressanta blogginlägg
|