IBM har nyligen skapat ett nytt program som är en del av deras övergripande arbete med globala samhällsansvarsfrågor. Programmet har döpts till Corporate Service Corps, en anspelning på FNs fredsbevarande styrka, och består av 100 handplockade konsulter. Om de liksom FNs styrkor kommer att ha blå baskrar, med tanke på att IBMs färg är blå, har vi inte fått bekräftat.
Under 2008 kommer 12 team med representanter från olika länder och affärsområden skickas ut till sex länder: Rumänien, Turkiet, Filippinerna, Vietnam, Ghana och Tanzania. Projektens utformning kommer variera mellan länderna, men det gemensamma syftet är att främja ekonomisk, teknologisk och social utveckling i de olika regionerna. Stanley Litow, vVD för Corporate citizenship och Corporate Affairs på IBM, anser att alla inblandade vinner på satsningen – företaget stärker sitt kompetenskapital, deltagarna erbjuds en unik ledarskapsutbildning och programländerna drar nytta av konsulternas kompetens.
Genom detta initiativ visar IBM ett konkret exempel på hur man utvecklar lovande medarbetare samtidigt som man satsar på global utveckling genom att använda sig av sin kärnkompetens, på samma sätt som Ericsson gör med sitt Ericsson Response Team. Vi har tidigare skrivit om hur IBM har många engagerade anställda som gärna visar upp vad de tror på och det här initiativet engagerar både anställda och låter dem bidra med det som de verkligen kan.
Amerikanska Ad Council har som syfte att informera och väcka opinion i media kring frågor som berör hela nationen. Just nu kampanjar man för ett generösare samhälle i kampanjen Don't Almost Give.
Genom att producera egna kampanjer eller distribuera frivilligorganisationens kampanjer har man förändrat amerikanska folkets inställning i en rad frågor sedan organisationen grundades för mer än 60 år sedan. Kampanjerna produceras alla pro bono av enskilda kreatörer och reklambyråer som slåss om att få ge eftersom det är ett sätt för dem att få visa sin kreativa höjd och samtidigt nå ut väldigt brett. Genom att bidra till att föra ut budskapen bidrar de därmed till sin egen framgång och får lättare att attrahera båder kunder och personal.
Den aktuella kampanjen handlar om generositet i samhället och vill få amerikaner att skänka såväl pengar som tid genom att volontera, något man gör genom att punktera myten om att det är tanken som räknas i sex olika filmer. Vår favorit handlar om ungdomar.
I många år har det varit fult att prata om företagssamarbeten i frivilligvärlden, som om pengar från annat håll än medlemmar eller det offentliga var ett tecken på misslyckande för välfärdssamhället eller helt enkelt av rädsla för att företag skulle kräva att få påverka verksamhetens inriktning om de gav den bidrag. Glädjande nog verkar det vara på väg att ändra sig. En orsak till det kan naturligtvis också vara att det blir allt vanligare att personer ur näringslivet går till frivilligvärlden i ett försök att skaffa sig ett jobb som känns mer meningsfullt eller där man kan få använda sina expertkunskaper till något som bidrar till att förbättra världen. Ett exempel bland många är Svenska Unicef som på så sätt kunde attrahera Anna Ryott som gick från att vara vice vd på prisbelönta reklambyrån Storåkers till att bli organisationens nya insamlingschef.
Idag är de flesta stora organisationer i frivilligvärlden lika professionella som vilka kommersiella organisationer som helst och kan närma sig företag på lika villkor. Vi har träffat de flesta stora insamlingsorgansiationerna och blir lika imponerade varje gång.
Det ska dock sägas att många en bit kvar att gå när det gäller att lika många av sina amerikanska kollegor se sig själva som leverantörer av mervärde till företagen. Amerikanska KaBooms arbete med att bygga lekplatser ger Home Depots anställda att prova på nya byggnadstekniker och testa nya materia, och genom Volontärbyrån kan Accenture i Sverige hitta gruppuppdrag där deras anställda kan svetsas samman som team utanför kontorets väggar. Vi har tidigare skrivit om hur insamlingarna förändras från att fokusera på vad som ska göras, snarare än vem som gör det och att som organisation se sig som tjänsteleverantör är ett steg på vägen då man tvingas se på sig själv från ett utifrånperspektiv.
Det är därför inte så konstigt att flera av de större frivilligorganisationerna börjat att anställa experter på att samla in pengar och skapa smarta samarbeten med företag. Titeln "Fundraiser" verkar inte längre väcka sån uppmärksamhet längre utan blir allt vanligare, även om den svenska titeln insamlingschef också börjat synas allt mer. En skillnad vi tyckt oss märka är dock att insamlingschef oftare ansvarar både för insamling från företag och allmänhet medan en Fundraiser oftare endast bearbetar företag och förmögna privatpersoner, kanske för att ordet insamling det i det senare sammanhanget i allt för hög utsträckning för tankarna till skramlande med bössa, snarare än strategiska företagssamarbeten eller filantropi. Ett tecken i tiden är dock att både Världsnaturfonden, RFSU och Röda Korset just nu söker personer som kan samla in pengar.
Hur är det på din organisation? Har ni en person som är ansvarig för företagssamarbeten eller räknar ni med att definiera en sådan tjänst? Att göra det tydligt vem man ska kontakt med för de företag som är intresserade av att engagera sig för just er fråga är en klok idé. Samtidigt har det aldrig varit viktigare att visa vilka värderingar som er organisation representerar, dels för att företagen lätt ska kunna se om de överensstämmer med deras värderingar, och dels för att attrahera personal på jakt efter ett mer meningsfullt jobb.
För att ett företags samhällsengagemang ska vara trovärdigt krävs det att de frågor de väljer att engagera sig i ligger i linje med deras värderingar och/eller vad deras målgrupp bryr sig om. Det räcker inte bara med att stödja ett "välgörande ändamål" och tro att det räcker som alibi för att visa att företaget tas samhällsansvar. Det menar Nancy Lee, rådgivare till företag och frivilligorganisationer när det gäller hur man kan samarbeta på ett sätt som gynnar båda parter maximalt.
Det kallas Cause Marketing och i sin timmeslånga föreläsning på Stanford går Lee igenom alla aspekter av "Cause Marketing", och delar med sig av sina erfarenheter av hur företag och frivilligorgansiationer kan etablera partnerskap som bidrar till alla inblandades framgång. Låt oss sammanfatta den i några få ord; föreläsningen är fantastiskt bra.
Den är så bra att den borde vara obligatorisk för alla som jobbar med marknadsföring, information eller fundraising. Glatt, enkelt och inspirerande går hon igenom vad hon anser vara de bästa sätten för frivilligorganisationer att närma sig företag för att få ut budskapet om vad de står för, samtidigt som de företagen stärker sin profil. Vi satt närmast paralyserade av välbehag över den våg av goda råd som sköljde över oss under föreläsningen samtidigt som lusten att förverkliga många av hennes råd växte sig allt starkare. Glöm allt du kan som Cause Marketing och ersätt det med Nancy Lees råd. Då kommer både lönsamhet och hållbarhet att gå hand i hand!
Föreläsningen lockar till nya tankesätt för svenska frivilligorganisationer som alltför länge sett sig själva som mottagare av pengar, snarare än tjänsteleverantörer till företag, som approcherar företag med ett inifrån-ut-perspektiv snarare än att försöka förstå på vilket sätt som organisaitonen kan bidra till att företaget uppnår sina mål.
Ladda ner den från iTunes (sök på Social Innovation Conversations) eller ladda hem föreläsningen från nätet (58:22 min). Tipsa sen alla du känner som jobbar med samarbeten mellan företag och frivilligorganisationer om den.
Varje år frågar Volontärbyrån de volontärer som de förmedlat för att bättre förstå orsakerna till deras engagemang och vad de upplever att de får ut av det. Precis som tidigare visar årets undersökning att att volontärerna känner sig behövda, får nya meriter och har roligt samtidigt som de får möjlighet att påverka andras situation. Det som intresserade oss bland svaren i årets undersökning var dock att allt fler upplever volontärskapet som ett sätt att ta samhällsansvar.
Nästan hälften av volontärerna (43%) uppger att ett av motiven att de engagerar sig är att de upplever att samhället inte fungerar som de ska och att vi medborgare därför måste ta personligt ansvar (upp från 33% förra året). Enligt Volontärbyråns analys kan detta även bero på den intensiva klimatdebatten och det fokus den haft på att vi alla kan göra något för att förbättra vår värld. Av naturliga skäl har den också fått följder bland miljöorganisationerna i och med att lite mer än en fjärdedel (28%) av Volontärbyråns volontärer uttrycker att de vill engagera sig inom miljöområdet (upp från en femtedel förra året).
Att underlätta för de anställda att volontera, på sin fritid eller arbetstid, är en smart strategi för att ge dem en möjlighet att känna sig delaktiga i bolagets samhällsansvar. Bolaget bör naturligtvis sätta ramarna och bestämma vilken typ av organisationer som man vill stödja (och som förstås ligger i linje med affärsmålen och/eller påverkas av verksamheten) så att det inte blir fråga om en helt okontrollerad handling och något som man som företagare inte kan få nytta av på något sätt. För nytta får man - inte minst i form av medarbetare som är mer stolta och mer nöjda med sin arbetsgivare.
Pionjären bland företagens CSR-bloggar är McDonald's som i januari 2006 startade "Open for discussion" - en blogg om bolagets ansvarstagande som delvis var en försök att rädda ditt digitala rykte efter ett misstag med en fejkad blogg (något som utmärkta BisonBlog.se redogjort för). Bloggen drivs av bolagets CSR-chef Bob Langert och hans kollegor som skriver personligt och rakt på sak om vad de gör och vilka utmaningar de står inför.
Det är få storföretag som har CSR-bloggar ännu. Tre undantag är Sun Microsystems, HP och brittiska advokatbyrån Addleshaw Goddard. Sun Microsystems har både en miljöblogg och en CSR-blogg som drivs av miljöchefen David Douglas och av CSR-chefen Marcy Scott Lynn. Miljöbloggen känns mer officiell och CSR-bloggen mer privat, förmodligen delvis ett resultat av att Scott Lynn rapporterar till Douglas. HP har ingen koncerngemensam CSR-blogg men Europadivisionen driver en CSR-blogg som håller hög kvalitet och som ger en bra inblick i företagets hållbarhetsarbete och inte minst hur de jobbar med att inspirera sina anställda att bli grönare. Advokatbyrån Addleshaw Goddard i London bloggar om utmaningarna som ett lite mindre tjänsteföretag och deras strävan att bidra till miljön omkring dem.
Vi ser fram emot det första svenska bolag som tar steget och börjar blogga om sina CSR-utmaningar som en del i deras strävan att bli mer transparenta. Blir det H&M? Eller TeliaSonera? Eller varför inte Scandic som redan flyttat fram positionerna när det gäller hållbarhet?
Precis som i Sverige visar att Australiensiska bolag i allt högre grad ser CSR som en integrerad del av deras strategier och att det är de anställdas volontärskap som i hög grad bidrar till den ökade medvetenheten om ett företags samhällsansvar. Allt fler företag skapar partnerskap med frivilligorganisationer samtidigt som CSR-aktiviteterna inom ett bolag både strategiska och välfinansierade, snarare än adhoc projekt och spridda bidrag.
Robinson argumenterar att för att företag ska kunna bidra till en reell förändring i samhället tillsammans med en frivilligorganisation så måste båda parter se nyttan med samarbetet ur sitt eget perspektiv. Med andra ord måste frågorna ställas om vad företaget bidrar med till organisationen (förutom eventuella bidrag) och vad organisationen bidrar med till företaget (förutom eventuella pr-effekter). Bara genom att se affärsmässigt på samarbetet kan det bli riktigt fruktbart.
Det är lätt att publicera saker på nätet men betydligt svårare att ta bort något. Google är därmed lika mycket en rykteshanterare som en sökmotor där en sökning ger dig en uppfattning om en person men inte någon kunskap om vad som är sant eller inte. Prova att Googla dig själv så får du se! Kanske hittar man till din egen sida från gymnasiet där du skrev om dig och vad du var intresserad av? Kanske har du laddat upp en bild på vart du bor? Kanske hittar du en fjantig bild på dig själv från en fest som någon laddat upp till Flickr men som kommer att påverkar ditt rykte om en potentiell arbetsgivare googlar dig några år senare.
Microsoft har utvecklat ett skolmaterial, kallat Livstid, tillsammans med Medierådet och Myndigheten för skolutveckling som handlar om barn och ungdomars integritet, trygghet och säkerhet på internet. Materialet riktar sig till barn i årskurs sex till nio och fokuserar på de mjuka dimensionerna kring säkerhet på nätet. Vilken information bör man publicera om sig själv? Vilka konsekvenser får det faktum att man kan vara anonym när man publicerar något på nätet och dissar eller hyllar något eller någon? Hur hittar man information man behöver? Syftet är att få barnen att ta ansvar för vad de publicerar och att lära dem att fundera kritiskt kring informationen på nätet - vem kan ha publicerad det och i vilket syfte. Skolmaterialet är gratis för lärare att beställa och finns även i en version för föräldrar som vill veta hur man kan vara trygg och säker på internet. Allt material finns självklart tillgängligt också på livstid.org
Microsoft initiativ är bra och viktigt. Som vuxen är det lätt att underskatta den digitala värld som våra barn och undomar lever i, där man kan betraktas som konstig om man inte har en egen sida eller lägger ut bilder på sig själv och där mobbing kan ske via anonyma chattmeddelanden. Det vi som vuxna kan tillföra är dock kunskap om konsekvenserna som det kan få i framtiden och där är Microsoft, med programvaror i de flesta av våra datorer, sällsynt väl lämpade att ta frågan på allvar. Microsoft låter även sina anställda volontera på arbetstid för att föreläsa och diskutera i skolor om barn och ungas integritet, trygghet och säkerhet på nätet.
Även Telia, som i övrigt har en ganska spretig strategi för sitt sociala ansvarstagande, började i höstas att samarbeta med stiftelsen Friends för att sätta fokus på problemet med mobbing på nätet. Telejätten, som är som bäst i färd med att lära svenskarna att förknippa dem med traditionell it-säkerhet, är liksom Microsoft en bra avsändare för att lära unga att hantera konsekvenserna av tjänster som tillåter oss vara uppkopplade nästan jämt. I både Telias och Microsofts fall finns ju också en direkt koppling till deras affärsidéer.
Driver du en skola eller en ungdomsgård? Eller är du engagerad i en idrottsorganisation för unga? Använd skolmaterialet från Microsoft och tipsa om det till andra. Ju fler unga som kommer i kontakt med Livstid, ju bättre. Som ansvarstagande arbetsgivare kan det också vara bra att tipsa de av dina anställda som har föräldrar i tonåren att läsa materialet för att veta hur de ska hantera barnens internetanvändande hemma.
I ett annorlunda försök att profilera sina miljöinsatser har hotellkedjan Mariott dragit igång en tävling där deltagarna ombeds att ladda upp en video till YouTube som visar hur de och deras vänner bidrar till en grönare och hälsosammare planet. Istället för att tjata om sina egna insatser söker man kunder med ett grönt samvete och får därmed både engagerade miljömedvetna kunder och indirekt fokus på vad man själv åstadkommit.
Det är bara en dryg månad sedan man blev ny global partner till Clean Up the World, en miljöorganisation med 35 miljoner volontärer i 120 länder och under den kommande månaden kommer över 150 000 Mariottanställda över hela världen att delta i olika miljöprojekt, från att städa stränder, floder och parker till att återskapa boendeplatser för djur eller planera träd.
Förutom att jobba med företagsvolontärer för att på ett handfast sätt visa bolagets ambitioner att vara miljövänliga, har man den senaste tiden också gjort riktade kommunikationsinsatser för att attrahera den växande skaran ekoturister och kommer nu också att börja försöka påverka sina gäster att leva miljövänligare genom att börja erbjuda alla hotellgäster den utmärkta boken "True Green: 100 Everyday Ways You Can Contribute to a Healthier Planet" till ett förmånligt pris. Boken är skriven av två av Clean Up the Worlds grundare och ger tips på hur man kan leva miljövänligare i praktiken.
Mariotts initativ är något för alla hotell och vandrarhemsägare att ta efter, inte bara för de insatser de gjort utan också för deras förmåga att kommunicera det till gäster och potentiella gäster och därmed göra sig mer attraktiva än konkurrenterna. I Sverige har Scandic kommit oerhört långt i sitt miljöarbete och på flera områden längre än Mariott, men man är tyvärr långt efter när det gäller att kommunicera det och missar därför att använda det för att attrahera miljömedvetna gäster i den utsträckning man skulle kunna göra.
Driver du ett hotell, ett vandrarhem eller kanske en bed & breakfast? Låt dig inspireras av Mariott eller av tipsen i boken True Green. Ju mer du gör för miljön, ju mer kan du berätta och ju fler medvetna gäster kan du få. Att bara be gästerna fundera på om det kan tänka sig använda handduken en andra natt räcker inte längre, även om det är ett första litet steg.
Att låta de anställda volontera på arbetstid är ett relativt vanligt fenomen i USA. GAP låter sina anställda volontera 5 timmar om året, Timberland dedikerar 40 timmar om året per anställd och Salesforce.com har satt av en procent av den totala arbetstiden till volontärskap. Det mest kända exemplet i Sverige är kanske Skandia som låter deras anställda volontera 12 timmar om året. Även Banco och Green Cargo låter sina anställda volontera genom ett företagsvolontärprogram. Förutom att det är ett sätt för företaget att vara en god samhällsmedborgare är det fler och fler som inser att volontärskapet också för med sig andra positiva effekter genom att utveckla ledaregenskaper och teamkänsla.
I en artikel i Financial Times berättar David Cowell från Reuters London hur hans volontärarbete utomlands utvecklat honom som ledare och gruppmedlem. Tillsammans med 19 kollegor från andra Reuterskontor hjälpte han till vid ett husbyggarprojekt i Indien men samma effekter verkar volontärarbete få även om man gör det närmare hemmet. Amerikanska HomeDepot samarbetar med Kaboom, en frivilligorganisation som är experter på att planera och bygga lekplatser runt om i USA. Anställda på gör-det-själ-kedjan HomeDepot är kända för att vara kunniga på det mesta när det gäller hur man bygger om hemma eller gör om i trädgården och den kunskapen har de fått genom erfarenhet. HomeDepot skänker inte bara byggmaterial och företagsvolontärer till Kaboom, man betalar dessutom Kaboom för möjligheten att få låta sina anställda medverka när lekplatserna byggs eftersom man ser det som utbildning.
En postiv bieffekt av volontärskapet, förutom att det både gör gott och utvecklar de anställda, är därmed att det kan betraktas som utbildning eller friskvård vilket är avdragsgillt. I en intervju med E24 i höstas bekräftade Malin Tappert från Volontärbyrån synen på detta och de har även märkt ett ökat intresse från svenska företag för att starta företagsvolontärprogram. Lyckas man dessutom med att kommunicera möjligheterna att jobba som volontär så blir man samtidigt en attraktivare arbetsgivare.
Genom att förändra perspektivet på fenomentet företagsvolontärer, från något altuistiskt till något som utvecklar personalen, är det alltså möjligt att både få ut mer av sitt program och minska kostnaderna för det. Ur ett företagsstrategiskt perspektiv bör man dock sätta ramarna för programmet så att det finns en koppling till kärnverksamheten eller en fråga som är viktig för företagets kunder och därefter låta de anställda själva välja uppdrag som passar dem.
Börja enkelt. På Volontärbyrån kan du få en uppfattning om vad det är frivilligorganisationerna behöver hjälp med. (Volontärbyrån har också skapat skärddarsydda företagsvolontärprogram för bl.a. Skandia och Banco.) Gör ett test med en utvald grupp på fyra-fem personer på din arbetsplats som volonterar några timmar i månaden och utvärdera sedan hur det blev. Räkna inte med att alla kommer att vilja volontera - på Skandia som hållt på med det i tjugo år är det ändå bara 20 procent som är intresserade - utan uppmuntra de som vill och låt de goda erfarenheterna inspirera andra.
Det är inte konstigt om man är nervös för sin första jobbintervju i livet. Hur ska man klä sig? Hus förbereder man sig för intervjun? Hur går det till? För ungdomar med lite pengar och stöd hemifrån kan det vara ännu mer skrämmande. I en av Old Navys butiker i New York bestämde man sig för att hjälpa till.
Tillsammans med The Door, en av New Yorks organisationer med inriktning på ungdomars utveckling, agerar mer än 40 anställda på Old Navy och andra kedjor som ägs av Gap-koncernen coacher i ett initativ för ungdomar som vill öka sina chanser att komma vidare efter den första intervjun. Coacherna leder grupper på åtta till tio ungdomar genom två tretimmarssessioner med en veckas mellanrum där man förbereder dem för vad som ska hända. På schemat står låtsasintervjuer, tips om hur man klär sig rätt (och ibland lite kläder för ett se bra ut) samt en bakom-kulisserna-titt på hela anställningsprocessen - allt för att ge ungdomarna självförtroendet de behöver när de själva sitter i intervjustolen. Carol, en av Old Navys butikschefer i New York peppade sin grupp lite extra genom att köpa in jobbkalendrar till "sina ungdomar", kompletta med en liten hälsning om att de ska fortsätta tro på sig
- Jag fick julkort från nästan allihop, berättar hon. Många hade hittat jobb och alla uttryckte sin tacksamhet över att ha fått vara med om programmet. Det kändes oerhört häftigt!
Alla anställda på kedjorna inom Gap-koncernen har fem timmars betalt volontärarbete på arbetstid men bolaget uppmuntrar till samhällsengagemang även utanför arbetet och bidrar finansiellt till de organisationer där de anställda volonterat.
- Från att ge anställda möjlighet att volontera på arbetstid, till att ge pengar för engagerad tid, t-shirts och frukost till evenemangsvolontärer så känns det verkligen som Gap Inc ställer upp, fortsätter Carol. Man kan alltid räkna med stöd från företaget, oavsett vad man är engagerad i.
Att stödja de anställdas engagemang, oavsett om det är på arbetstid eller fritiden, så längre det ligger inom ramen för den övergripande strategin för hur bolaget ska ta socialt ansvar är alltid lönsamt. De anställda blir lojalare och bolaget blir attraktivare i de kundernas ögon. Eftersom vi i Sverige varit så vana vid att staten tar hand om det mesta har det inte funnits något behov av att hjälpa till som privatperson, företag eller frivilligorganisation. Tvärtom, i många fall har det sett som ett misslyckande från statens sida om någon utomstående måste hjälpa till. Baksidan är att vi lärt oss av med den typen av vardagsnära medmänsklighet som det innebär att engagera oss i sociala frågor.
Nu när det står klart att staten inte längre har råd att ge alla den service vi verkar förvänta oss måste vi som medborgare och företagare ta ett störra ansvar men då verkar många tro att vi måste ta ett lika stort ansvar som starten istället för att göra det man kan. Det är inte konstigt om JC känner sig handelsförlamade om de tror att de måste ansvara för att alla ungdomar i Sverige får träning inför arbetslivet, ett oöverblickbart och långsiktigt åtagande av den typ som bara staten kan ansvara för, snarare än att försöka förmedla lite sunt förnuft inför den första intervjun som i Gap/Old Navys exempel ovan. Sunt förnuft som dessutom inte är sunt förnuft när man är arton utan då är riktigt goda och användbara råd.
Därmed är vi tillbaka till en av CSR i Praktikens grundteser: Alla kan inte göra allt. Men alla kan göra något.
Och förresten - vart tror ni de där ungdomarna som fått sitt första jobb spenderar sin första lön nånstans när de ska skaffa första uppsättningen jobbkläder?
I Jacksonville, Florida blev Simons-Johnson Park and Community Center vandaliserad under hösten 2006. Alla fönsterrutor hade krossats, interiören var nerklottrad med grafitti och såväl biljardbordet, spisen, kylskåpet och alla möbler var helt sönderslagna. Detta i en park som varit populär i decennier tills vandaler började ta över för några år sedan. Som ett svar på förödelsen bestämde sig stadsdelsnämnden och grannföreningen att rusta upp både parken och huset för att visa att man inte tolererar vandalism.
Företagsvolontärer från The Home Depot och ca 80 andra medborgare samlades därför för att under en lång och intensiv dag bygga ett stort lusthus, nya picknickbord, skyddshöljen till papperskorgarna och lock till sandlådorna. Man ersatte de sönderslagna möblerna, målade dörrar och väggar och planerade många nya växter. Allt material och växer donerades naturligtvis från The Home Depot. " Är det möjligt att ta samma ansvar för sitt närområde i Sverige? Skulle Bauhaus i Barkaby utanför Stockholm kunna göra en insats för närliggande miljonprogramförorten Tenstas deprimerade lekplatser? Och nog skulle Plantagen kunna ta sig an en någon sliten park i Norrköping? Eller kunde inte någon av Alcros färghandlare snygga till någon av de där värmestugorna som finns i så många parker där föräldrarna kan hålla värmen medan ungarna stojjar utanför? Det behövs inga tacktal eller skyltar om att man generöst donerat det ena eller det andra. Det räcker med att dyka upp i sina jobbuniformer och drar igång. Man behöver inte ens ringa tidningarna. Folk som ser er jobba kommer berätta det för andra och så är den positiva spiralen igång. Gör gott och få gott tillbaka.
Börja planera nu för att kunna genomföra aktiviteten när det är varmt ch skönt ute i maj-juni.
Det var när 36-årige Wayne från Nottingham började använda heroin som han förlorade jobbet på stålverket och det blev början på en tio år lång period av arbetslöshet. 2005 lyckades han sluta med heroinet och började i Ready for Work-programmet som organiseras av Business in the Community och genom dem kom han till Marks & Spencer och deras Marks & Start-program. I maj förra året började han jobba på mat och herrklädesavdelningarna på Marks & Spencer i Nottingham, påhejad av sin fadder Jason som själv genomgått Marks & Start tidigare och som nu var fast anställd. Idag är han Wayne också fast anställd, på deltid, och har ambitionen att öka till fulltid i framtiden.
Marks & Start är varuhuskedjan Marks & Spencers uppmärksammande program för att hjälpa hemlösa, handikappade, ensamstående föräldrar och unga arbetslösa att få arbetslivserfarenhet. För de hemlösa är ett jobb extra viktigt för att ta sig ur sin situation. Om man inte har ett jobb kan man varken köpa kläder eller en bostad och vem anställer någon utan en riktig adress? På Marks & Spencer låter man de hemlösa få prova på att jobba i två eller fyra veckor, man ger dem kläder, mat och en fadder, ofta någon som tidigare deltagit i programmet, som Jason, och som vet vad det innebär.
Forskning har visat att lågt självförtroende är en av de största orsakerna till att man inte får ett jobb men för deltagarna innebär erfarenheten att jobba som en del av en grupp ofta en välbehövd ökning av självförtroendet och av möjligheterna att få ett jobb - i dagsläget får 40% av deltagarna ett jobb efter att ha genomgått programmet. Även de runt tusen anställda som tar på sig att vara faddrar tycker att programmet ger dem mycket samtidigt som det hjälper Marks & Spencer med både rekrytering och personalutveckling.
Med så många vinnare har programmet blivit flerfaldigt prisbelönat. Det är klart att alla inte klarar av det och det finns säkert exempel på deltagare som stjäl eller på något annat sätt överutnyttjar förtroendet från Marks & Spencer, men initiativet i sig är toppen och något som fler kan inspireras av, exempelvis Åhléns. Programmet omfattar ju även långtidsarbetslösa ungdomar, handikappade och ensamstående föräldrar, grupper som tyvärr ofta diskrimineras i en anställningsprocess. Att ta sig an dem vore både en god affär och en bra affär.
Inte minst eftersom AMS sedan årsskiftet ger stöd till den som anställer personer som varit arbetslösa i minst ett år (sex månader för ungdomar) genom att man slipper arbetsgivaravgiften. Initativet kallas Nystartsjobb och arbetsgivaren får stödet lika länge som personen som ska anställas har varit arbetslös och för personer som är över 55 år gäller dubbla tiden. Man kan dessutom kan få stödet för alla sorters anställningar; tillsvidare, prov- eller visstidsanställning! Första företaget att dra nytta av möjligheten av Nystartsjobb var Euroglobe Shipping & Transport i Stockholm men vilket bolag blir först att kopiera Marks & Start i Sverige?
Ett av de företag i Sverige som var tidigast ut med att låta de anställda volontera på arbetstid var Skandia. Genom verksamheten Skandia Idéer för Livet får alla anställda möjlighet att engagera sig inom olika ideella barn och ungdomsorganisationer två timmar per månad. Konkret kan det innebära att nattvandra, vara mentor åt en ung människa, sitta i BRIS telefonjour eller att vara engagerad i sina eller andra barns idottsföreningar. Internt kallas de som väljer att engagera sig för Ambassadörer och får sätta av två timmar per månad. I dagsläget har ungefär 15% av personalen valt att använda möjliheten att volontera. Dessutom finns det en stiftelse med namnet ”Idéer för Livet” som årligen delar ut anslag till olika barn- och ungdomsprojekt i storleksordningen 1–1,5 miljoner SEK.
När verksamheten startades för tjugo år sedan jobbade Skandia även med sakförsäkringar och genom att engagera sig för ungdomar på glid skulle det i förlängningen också kunna leda till färre försäkringsärenden pga. vandalisering. Tanken var med andra ord att både mottagarna och bolaget hade att vinna på att CSR-arbetet.
- Av de 380 Skandia-anställda som engagerat sig och volonterar regelbundet finns det en kärntrupp av ett tjugotal personer, Seniorambassadörerna, som får volontera hela två dagar per månad, berättar Bertil Håård, ansvarig för Idéer för livet på Skandia till CSR i Praktiken.
- Det är dock lite olika personer från år till år som ingår i denna trupp och de har också som uppgift att informera om vår verksamhet internt och få fler att engagera sig. När Skandia Idéer för livet startade 1987 omfattade programmet endast detta lilla grupp men i början av seklet fattade man beslut att alla anställda skulle få möjligheten att volontera på arbetstid.
Trots att bolaget som bekant varit ordentligt ifrågasatt, av både media och sina kunder de senaste åren, har man valt att hålla fast vid sitt sociala ansvarstagande genom Idéer för livet. Även om man inte innan den mediala krisen pratade så mycket som sitt arbete som man förtjänade (under krisen tvingades man ju i det närmaste vara tyst av rädsla för att uppfattas som ett kris-alibi, trots att man då varit igång i nästan två decennier) har ändå CSR-programmet bidragit till att mänskliggöra bolaget både bland de som varit engagerade internt eller fått ta del av engagemanget och de utanför bolaget som känt till det. - När det stormade som mest fälldes det omdömen internt som "Det är tur att vi i alla fall har Idéer för livet", berättar Håård. Även om vi som jobbade med Idéer för livet påverkades av allt som hände så påverkades aldrig vår verksamhet.
Genom organisationen Mentor finns det även andra företag som jobbat med företagsvolontärer, bl.a. JM, SEB, AstraZeneca, Posten och DeLaval. I de fallen har dock samtliga volontäruppdrag varit knutna till de som organiseras av Mentor, medan det i Skandias fall varit fritt för de anställda att välja bland de uppdrag inom Barn & Ungdom som finns på Volontärbyrån, som även administrerar Skandias företagsvolontärer.
Den amerikanska bygg- och heminredningskedjan The Home Depot jobbar målmedvetet med att engagera sig i de samhällen där de har sina stormarknader och gör insatser där de både bidrar med volontärer, gör-det-själv-expertis, produktdonationer och pengar för att viktiga åtgärder.
Kärnan i deras strategi är att bygga enighet i samhället, "commUnity",, något de ser som både ett sätt att hjälpa till och ett sätt att utbilda sin egen personal, både när det gäller byggnadsmetoder och nya material, men inom ledarskap och gruppdynamik. Sedan starten har de orangeklädda Team Depot, som volontärprogrammet kallas, byggt mer än 160 bostäder för fattiga och tidigare hemlösa och renoverat över 20 000 hem för att anpasa dem till gamla och handikappade.
Det man blivit mest känd för är dock samarbetet med KaBOOM där man bygger lekplatser i hundratals samhällen där volontärer från The Home Depot och lokala samhällsmedborgare (ofta The Home Depots kunder) går samman för att bygga lekplatser på en dag. KaBoom står för kunnandet och visionerna för att rita och planera lekplatserna medan The Home Depot står för material och volontärer. Team Depot har byggt och renoverat mer än 400 lekplatser, soportanläggninngar och ishockeyrinkar sedan starten. Samarbetet är unikt inte bara på grund av sin omfattning utan också eftersom The Home Depot förutom att stå för materialkostnader och löner för de anställda också betalar KaBOOM för att få engagera sina företagsvolontärer eftersom man ser det som utbildning!
Nyligen gick man ut och berättade att man tillsammans med KaBoom planerar att bygga och renovera 1000 lekplatser på 100 dagar. Under de kommande tre åren kommer The Home Depot att investera 25 miljoner USD (ca 180 MSEK) och nära en miljon volontärtimmar inom ramen för detta program. Tänk om vi kunde se en liknande insats i Sverige. Vore inte detta något för Bauhaus eller Beijer att ta efter? Tänk vad sympatiskt om man fick se en stor grupp Beijer-anställda som renoverade eller byggde en lekplats på en enda dag! Npg skulle man tycka att det var bra, att de var skickliga och att de kände mer sympatiska än konkurrenterna?
Ett sätt att ge som man ofta glömmer bort är bloddonationer. Utomlands berättar företagen inte sällan om att bloddonationer ingår i företagets CSR-program och exempelvis Nokia har ordnat så att finska anställda kan ge blod sedan 1968 och har också exporterat initativet till Nya Zeeland, Grekland, Italien och USA.
I Sverige besöker blodbussarna regelbundet Scania i Södertälje, Nordsjö Färg i Malmö, SCA Timber i Umeå, Saab i Göteborg, Ericsson i Göteborg och Stockholm, Volvo Lastvagnar i Göteborg och Umeå, SAS, Carlsberg, Telia, Astra Zeneca och Nordea i Stockholm samt E-On och SEB i Malmö, för att bara nämna några av de hundratals hållplatser som blodbussarna besöker.
Även om många företag gör olika aktiviteter som kan klassas som en del av deras ansvarstagande i samhället är det många som är dåliga på att kommunicera det, både till sina kunder och sina anställda. På konsultfirman Accenture i USA får alla nyanställda en genomgång av bolagets olika CSR-aktiviteter som en del av sitt introduktionsprogram. Andra moduler med CSR-tema är även återkommande inom de kvartalsvisa ledarskapsutbildningarna i firman. Genom att informera om aktiviteterna vill man både sprida kunskap om sina aktiviteter men också få de anställda att känna mer stolthet över sin arbetsgivare, något som är extra viktigt när det är vanligt att konsulterna sitter placerade ute hos kunderna. Ryan Shanks, CSR-ansvarig på Accenture i Sverige berättar för CSR i Praktiken att man nyligen börjat med liknande information för nyanställda som under sin introduktion får 30 minuters information följt av en diskussion om företags ansvar i samhället.
Accenture är kända för att satsa mycket på företagsvolontärer och har ett prisbelönat företagsvolontärprogram. I Sverige är bolagets CSR-aktiviteter betydligt mer begränsade än i USA men man jobbar huvudsakligen med att jobba pro-bono för Rädda Barnen genom att erbjuda dem tjänster till väldigt reducerade kostnader. Enligt Ryan Shanks räknar man dock med att ha utvecklat sitt CSR-program i Sverige fullt ut de närmaste åren.
Amerikanska HR-firman The Good Search har genomfört en undersökning som visar att bolag med en tydlig CSR policy har en fördel när det gäller att attrahera och behålla kompetenta människor. De tillfrågade i studien sa med en enad röst att de skulle vilja jobba på bolag som de ansåg vara goda men bara en tredje del kände sig säkra på att de jobbade på ett sådant bolag idag. Klicka här för att läsa en sammanfattning av studien
Frivilligorganisationer och företag kan uppnå sina respektive mål genom att jobba ihop på ett strukturerat och öppet sätt. I en inspirerande paneldiskussion från Craigs List Foundation får vi höra en mängd konkreta exempel på CSR i praktiken när Susan Rae Ross från SRR International (CSR-konsult), Jim Pitofsky, Hands on Bay Area (liknar Volontärbyrån), and Randy Chun, Wells Fargo Bank Foundation berättar som sina erfarenheter från såväl företags- och organisations-sidan. Dessutom får man höra en bra genomgång av de olika relationer som finns mellan bolag och organisationer och deras respektive fördelar och nackdelar. Podcasten är 1,12 och kan hämtas på genom att klicka här
När friskvård definieras lite bredare ryms också volontärarbete på arbetstid i definitionen. Det skriver SvD i en artikel om Banco som låter sina anställda volontera på arbetstid genom ett samarbete med Volontärbyrån. Bancos VD Camilla Robinson Sieppel säger till tidningen att hon märkt att det hänt något med motivationen hos de anställda när fått komma ut och göra något meningsfullt, något som ”är på riktigt”. Hon värderar också det ideella arbetet högre än kurser i personlig utveckling. Vad kan du engagera dina anställda i?
IBM har nyligen skapat ett nytt program som är en del av deras övergripande arbete med globala samhällsansvarsfrågor. Programmet har döpts till Corporate Service Corps, en anspelning på FNs fredsbevarande styrka, och består av 100 handplockade konsulter. Om de liksom FNs styrkor kommer att ha blå baskrar, med tanke på att IBMs färg är blå, har vi inte fått bekräftat.
Förutom att jobba med företagsvolontärer för att på ett handfast sätt visa bolagets ambitioner att vara miljövänliga, har man den senaste tiden också gjort riktade kommunikationsinsatser för att 
