Allt du behöver veta, och borde veta, om Cause Marketing

För att ett företags samhällsengagemang ska vara trovärdigt krävs det att de frågor de väljer att engagera sig i ligger i linje med deras värderingar och/eller vad deras målgrupp bryr sig om. Det räcker inte bara med att stödja ett "välgörande ändamål" och tro att det räcker som alibi för att visa att företaget tas samhällsansvar. Det menar Nancy Lee, rådgivare till företag och frivilligorganisationer när det gäller hur man kan samarbeta på ett sätt som gynnar båda parter maximalt.

Det kallas Cause Marketing och i sin timmeslånga föreläsning på Stanford går Lee igenom alla aspekter av "Cause Marketing", och delar med sig av sina erfarenheter av hur företag och frivilligorgansiationer kan etablera partnerskap som bidrar till alla inblandades framgång. Låt oss sammanfatta den i några få ord; föreläsningen är fantastiskt bra.

Den är så bra att den borde vara obligatorisk för alla som jobbar med marknadsföring, information eller fundraising. Glatt, enkelt och inspirerande går hon igenom vad hon anser vara de bästa sätten för frivilligorganisationer att närma sig företag för att få ut budskapet om vad de står för, samtidigt som de företagen stärker sin profil. Vi satt närmast paralyserade av välbehag över den våg av goda råd som sköljde över oss under föreläsningen samtidigt som lusten att förverkliga många av hennes råd växte sig allt starkare. Glöm allt du kan som Cause Marketing och ersätt det med Nancy Lees råd. Då kommer både lönsamhet och hållbarhet att gå hand i hand!

Föreläsningen lockar till nya tankesätt för svenska frivilligorganisationer som alltför länge sett sig själva som mottagare av pengar, snarare än tjänsteleverantörer till företag, som approcherar företag med ett inifrån-ut-perspektiv snarare än att försöka förstå på vilket sätt som organisaitonen kan bidra till att företaget uppnår sina mål.

Ladda ner den från iTunes (sök på Social Innovation Conversations) eller ladda hem föreläsningen från nätet (58:22 min). Tipsa sen alla du känner som jobbar med samarbeten mellan företag och frivilligorganisationer om den.

Andra bloggar om: cause marketing, välgörande ändamål, Andra intressanta blogginlägg

Microsoft skickar återvunna datorer till Aftika

Nyhetsbyrån AFP rapporterar att Microsoft planerar att skicka återvunna datorer till Afrika. Datorjätten kommer att ta hand om oönskade datorer och skicka dem till små och mellanstora företag i Afrika som därefter rekonditionerar dem och installerar ny programvara från Microsoft. Därefter ska de distribueras till skolor och universitet i syfte att öka tillgången till it utbildningsystemet - bolaget har sedan tidigare utbildat över 200 000 lärare i Afrika om it. Initativet beräknas kosta Microsoft tiotals miljoner dollar och kommer förutom att skapa nya jobb också säkerställa att miljontals unga kommer att utforska möjligheterna med it i en Microsoftmiljö.

Initativet är så nytt att det inte ännu nått Microsoft i Sverige men här finns däremot två lokala program för återvinning av datorer. Det ena är Microsoft Authorised Refurbisher (MAR) som är en status som organisationer kan ansöka om och som ger dem rättigheter att återinstallera Microsoft-programvara gratis på insamlade datorer för att senare ge dem vidare till andra organisationer. Det antra programmet heter Fresh Start och fungerar på samma sätt som MAR men riktar sig till grundskolor som vill återinstallera programvara på mottagna datorer. Har du datorer över? Hör efter som någon skola i din närhet skulle bli glad för dem och tipsa dem samtidigt om Fresh Start. Även en dator kan göra skillnad.

Återställ en vandaliserad park

I Jacksonville, Florida blev Simons-Johnson Park and Community Center vandaliserad under hösten 2006. Alla fönsterrutor hade krossats, interiören var nerklottrad med grafitti och såväl biljardbordet, spisen, kylskåpet och alla möbler var helt sönderslagna. Detta i en park som varit populär i decennier tills vandaler började ta över för några år sedan. Som ett svar på förödelsen bestämde sig stadsdelsnämnden och grannföreningen att rusta upp både parken och huset för att visa att man inte tolererar vandalism.

Företagsvolontärer från The Home Depot och ca 80 andra medborgare samlades därför för att under en lång och intensiv dag bygga ett stort lusthus, nya picknickbord, skyddshöljen till papperskorgarna och lock till sandlådorna. Man ersatte de sönderslagna möblerna, målade dörrar och väggar och planerade många nya växter. Allt material och växer donerades naturligtvis från The Home Depot.
"
Är det möjligt att ta samma ansvar för sitt närområde i Sverige? Skulle Bauhaus i Barkaby utanför Stockholm kunna göra en insats för närliggande miljonprogramförorten Tenstas deprimerade lekplatser? Och nog skulle Plantagen kunna ta sig an en någon sliten park i Norrköping? Eller kunde inte någon av Alcros färghandlare snygga till någon av de där värmestugorna som finns i så många parker där föräldrarna kan hålla värmen medan ungarna stojjar utanför? Det behövs inga tacktal eller skyltar om att man generöst donerat det ena eller det andra. Det räcker med att dyka upp i sina jobbuniformer och drar igång. Man behöver inte ens ringa tidningarna. Folk som ser er jobba kommer berätta det för andra och så är den positiva spiralen igång. Gör gott och få gott tillbaka.

Börja planera nu för att kunna genomföra aktiviteten när det är varmt ch skönt ute i maj-juni.

Ge av din överkapacitet

Ett sätt att ta socialt ansvar är att vara generös med den överkapacitet som man som företag ibland har på lite olika sätt, och låta organisationer använda den utan kostnad. Denna typ av stöd kallas också in-kind giving. På flera Scandic-hotell i Sverige låter man daghem använda hotellets pool gratis under tider där man vet att den inte används av hotellets gäster, exempelvis på förmiddagen. Det är något som alla blir glada över men Scandic hymlar inte med att man också gör det för att vara en synpatisk samhällsmedborgare och som sådan kan man attrahera gäster.

Globen-arenorna i Stockholm har på samma sätt ställt en av sina loger till förfogande för stiftelsen Min Stora Dag som jobbar med att hjälpa svårt sjuka barn att förverkliga sina drömmar. Genom att stödja stiftelsen med en loge ger Globenarenorna svårt sjuka barn möjlighet att få komma till Globen och ta del av alla evenemang. Logen möjliggör för dessutom för infektionskänsliga barn att kunna se evenemangen lite mer avskilt.

Det finns också flera exempel på restaurangkedjor som ger bort den mat de har över i slutet av dagen till härbärgen eller kvinnorjourer och det är inte ovanligt att ge bort överblivna provförpackningar av mat- eller hygien-varor efter en produktdemonstration istället för att slänga dem.

Vad har ditt företag för överkapacitet som ni skulle kunna stödja organisationer med? Lagerutrymme? Lastbilar som går halvtomma och skulle kunna ta med sig saker? eller varför inte kontorsplatser?

Kunder kräver mer än välgörenhet

Kunderna kräver mer av företagens ansvarstagande i samhället än vad många företag anar, enligt en undersökning som PR-byrån GollinHarris gjort. Över 5000 amerikaner svarade på vad de förväntar sig av ett företag för att det ska räknas som att det tar sitt fulla samhällsansvar och resultatet visar att en majoritet inte tycker att det räcker med att bara jobba med välgörenhet och samtidigt att det är en bra affärsstrategi att investera i sitt ansvarstaagande.

Något som är tydligt i undersökningen är också att amerikanska kunder också kräver att ett företag är äkta i sitt engagemang för samhällets frågor. Man vill att se bevis på att företagens ansvarstagande går som en röd tråd genom hela bolaget snarare än att bolagen engagerar sig i välgörenhet för trendiga och hippa sakfrågor, enligt GollinHarris. Susan Purflea, Senior VP och Ansvarig för bolagets affärsområde för CSR-rådgivning, Change, kommenterar:

"Att bara skriva checkar räcker inte. Alltför ofta separerar företag viktiga delar av sitt samhällsansvar, t.ex kontantdonationer, sakdonationer, socialt ansvarstagande och cause marketing från respektive varumärkes affärsaktiviteter, som ett resultat av missuppfattningen att dessa goda intentioner och aktiviteter ses som något separat från hur varumärket uppfattas i övrigt på marknaden."

"Detta skapar två problem som ofta hindrar att framgångsrikt kunna jobba med ett företags ansvarstagande", fortsätter Purflea. "För det första, om ett företags filantropiska program verkar inkonsekvent, motsägelsefullt eller som en kompensation för vad bolaget gör i övrigt så kommer bolagets sociala ansvarstagande att uppfattas som opportunistiskt och ytligt istället för äkta och trovärdigt. Detta skadar bolagets trovärdighet."

“För de andra ligger den riktiga kraften i ett företags ansvarstagande i samhället i att de integreras i verksamheten och i vad varumärket står för. Om ansvarstagandet uppfattas som särskilt från varumärket kan även den största donation och de bästa intentioner avfärdas helt eller bara bli en notis om checkens storlek" avslutar Purflea.

Här är några av de viktigaste slutsatserna ur undersökningen
- 67% svarade att ’Doing well by doing good’ is a savvy business strategy. Good corporate citizenship should be approached as an investment, asset and competitive advantage for business that contributes to the company's success.”

- 68% ansåg att “Business should invest significantly more money, time, attention and resources in corporate citizenship than it does today.”

- 68% sa också att “Corporate citizenship should be considered an essential, high priority compared to other priorities companies face and manage in running a profitable, competitive and successful business.”

Med denna inblick i amerikanska kunders attityder gentemot företags ansvarstagande kan vi dels räkna med att vi kommer se liknande attityder hos svenska konsumenter i takt med att företags sociala ansvarstagande blir allt mer omtalat här hemma. Men det är också en varningsklocka för de svenska företag som gör affärer i amerika och inte har en strategi för, eller jobbar aktivt med, sitt samhällsansva där. Det kan visa sig bli en allvarlig konkurrensnackdel.
Klicka här för att läsa en summering av undersökningen.

TIps på bra donations/investerings-strategier

Hur utformar man en bra strategi för hur man ska ge? Vad ska man tänka på innan man bestämmer profilen för sin portfolio av sociala investeringar i samhället? Vill man vara ännu ett företag som stödjer ungdomar eller ska man försöka att välja ett område som har en logisk koppling till affärsverksamheten men som ingen tidigare valt för att få mest effekt för sina pengar? Som alltid lönar det sig att inspireras av de som gör det riktigt bra och vi på CSR i Praktiken har därför satt samman en lista över de bolag vi tycker för det bäst, just nu.

Notera också att de flesta av de här bolagen gjort det möjligt att ta del av strategin antingen på hemsidan eller genom CSR-rapporten och att de flesta är mycket tydliga med vilka projekt de kan tänka sig att stödja Istället för att skriva ”ungdomar” eller ”ungdomar på glid” eller Nike skriver t.ex. att de vill bland annat stödjer projekt som aktiverar ungdomar, helst tjejer, på eftermiddagarna då det annars är en tid på dagen då ungdomar utan någonstans att ta vägen kan hamna i fel sammanhang. Genom att vara så tydlig med sin strategi kommer projekt som faller utanför dessa direktiv att diskvalificera sig själva vilket i sin tur leder till färre ansökningar för bolaget att gå igenom.

Timberland (kläder)
Som en föregångare inom CSR har Timberland tagit fram en speciell guide, kallad Community Investment Guide som går att ladda ner från deras sajt och som beskriver vilka områden de är intresserade av att donera till, hur det kopplas till deras egna kärnvärden och hur processen ser ut. Klicka här

Nike (kläder & skor)
I den andra delen av deras CSR-rapport (FY04 Part II) finner man en redogörelse för deras donationsstrategi, bakgrunden till att man valt just den strategin och vilka fokusområden man satsar på. Ett föredöme att inspireras av. Klicka här

Marks & Spencer (varuhus)
Har en egen avdelning på deras hemsida som bara handlar om hur de ger och exempel på projekt de givit till tidigare. Enkelt och överskådligt. Klicka här

Nordstrom (varuhus)
En enkel och begriplig lista på hemsidan över sånt de ger till och sånt de inte ger till. Föredömigt enkelt och tydligt. Klicka här

Ikea i samarbete med Rädda Barnen

Varje gång en kund drar sitt Ikea Family-kort i kassan skänker Ikea 25 öre till Rädda Barnens familjerådgivning, ett projekt för barn med skilda föräldrar. Ett föredömligt enkelt sätt att engagera sina kunder som är bra både för Rädda Barnen och för Ikea som på så sätt får mer information om sina kunders köpmönster. Ikea Family-kunder besöker varuhusen oftare än vanliga kunder och är därför extra viktiga för Ikea att nå. Det behöver inte vara svårare än att dra ett kort. Med många besökare i sina butiker blir det snabbt pengar.