Frivilligorganisationerna närmar sig företag och attraherar både pengar och personal

I många år har det varit fult att prata om företagssamarbeten i frivilligvärlden, som om pengar från annat håll än medlemmar eller det offentliga var ett tecken på misslyckande för välfärdssamhället eller helt enkelt av rädsla för att företag skulle kräva att få påverka verksamhetens inriktning om de gav den bidrag. Glädjande nog verkar det vara på väg att ändra sig. En orsak till det kan naturligtvis också vara att det blir allt vanligare att personer ur näringslivet går till frivilligvärlden i ett försök att skaffa sig ett jobb som känns mer meningsfullt eller där man kan få använda sina expertkunskaper till något som bidrar till att förbättra världen. Ett exempel bland många är Svenska Unicef som på så sätt kunde attrahera Anna Ryott som gick från att vara vice vd på prisbelönta reklambyrån Storåkers till att bli organisationens nya insamlingschef.

Idag är de flesta stora organisationer i frivilligvärlden lika professionella som vilka kommersiella organisationer som helst och kan närma sig företag på lika villkor. Vi har träffat de flesta stora insamlingsorgansiationerna och blir lika imponerade varje gång.

Det ska dock sägas att många en bit kvar att gå när det gäller att lika många av sina amerikanska kollegor se sig själva som leverantörer av mervärde till företagen. Amerikanska KaBooms arbete med att bygga lekplatser ger Home Depots anställda att prova på nya byggnadstekniker och testa nya materia, och genom Volontärbyrån kan Accenture i Sverige hitta gruppuppdrag där deras anställda kan svetsas samman som team utanför kontorets väggar. Vi har tidigare skrivit om hur insamlingarna förändras från att fokusera på vad som ska göras, snarare än vem som gör det och att som organisation se sig som tjänsteleverantör är ett steg på vägen då man tvingas se på sig själv från ett utifrånperspektiv.

Det är därför inte så konstigt att flera av de större frivilligorganisationerna börjat att anställa experter på att samla in pengar och skapa smarta samarbeten med företag. Titeln "Fundraiser" verkar inte längre väcka sån uppmärksamhet längre utan blir allt vanligare, även om den svenska titeln insamlingschef också börjat synas allt mer. En skillnad vi tyckt oss märka är dock att insamlingschef oftare ansvarar både för insamling från företag och allmänhet medan en Fundraiser oftare endast bearbetar företag och förmögna privatpersoner, kanske för att ordet insamling det i det senare sammanhanget i allt för hög utsträckning för tankarna till skramlande med bössa, snarare än strategiska företagssamarbeten eller filantropi. Ett tecken i tiden är dock att både Världsnaturfonden, RFSU och Röda Korset just nu söker personer som kan samla in pengar.

Hur är det på din organisation? Har ni en person som är ansvarig för företagssamarbeten eller räknar ni med att definiera en sådan tjänst? Att göra det tydligt vem man ska kontakt med för de företag som är intresserade av att engagera sig för just er fråga är en klok idé. Samtidigt har det aldrig varit viktigare att visa vilka värderingar som er organisation representerar, dels för att företagen lätt ska kunna se om de överensstämmer med deras värderingar, och dels för att attrahera personal på jakt efter ett mer meningsfullt jobb.

TIDIGARE ARTIKLAR I SERIEN:
Del 1 - Nu börjar vårt rekryteringstema
Del 2 - Nischade jobbsajter förmedlar meningsfulla jobb
Del 3 - Platsannonserna anpassas till jakten på meningsfulla jobb

Andra bloggar om: fundraiser, insamlingar, frivilligorganisationer, insamlingsorganisationer Andra intressanta blogginlägg

Allt du behöver veta, och borde veta, om Cause Marketing

För att ett företags samhällsengagemang ska vara trovärdigt krävs det att de frågor de väljer att engagera sig i ligger i linje med deras värderingar och/eller vad deras målgrupp bryr sig om. Det räcker inte bara med att stödja ett "välgörande ändamål" och tro att det räcker som alibi för att visa att företaget tas samhällsansvar. Det menar Nancy Lee, rådgivare till företag och frivilligorganisationer när det gäller hur man kan samarbeta på ett sätt som gynnar båda parter maximalt.

Det kallas Cause Marketing och i sin timmeslånga föreläsning på Stanford går Lee igenom alla aspekter av "Cause Marketing", och delar med sig av sina erfarenheter av hur företag och frivilligorgansiationer kan etablera partnerskap som bidrar till alla inblandades framgång. Låt oss sammanfatta den i några få ord; föreläsningen är fantastiskt bra.

Den är så bra att den borde vara obligatorisk för alla som jobbar med marknadsföring, information eller fundraising. Glatt, enkelt och inspirerande går hon igenom vad hon anser vara de bästa sätten för frivilligorganisationer att närma sig företag för att få ut budskapet om vad de står för, samtidigt som de företagen stärker sin profil. Vi satt närmast paralyserade av välbehag över den våg av goda råd som sköljde över oss under föreläsningen samtidigt som lusten att förverkliga många av hennes råd växte sig allt starkare. Glöm allt du kan som Cause Marketing och ersätt det med Nancy Lees råd. Då kommer både lönsamhet och hållbarhet att gå hand i hand!

Föreläsningen lockar till nya tankesätt för svenska frivilligorganisationer som alltför länge sett sig själva som mottagare av pengar, snarare än tjänsteleverantörer till företag, som approcherar företag med ett inifrån-ut-perspektiv snarare än att försöka förstå på vilket sätt som organisaitonen kan bidra till att företaget uppnår sina mål.

Ladda ner den från iTunes (sök på Social Innovation Conversations) eller ladda hem föreläsningen från nätet (58:22 min). Tipsa sen alla du känner som jobbar med samarbeten mellan företag och frivilligorganisationer om den.

Andra bloggar om: cause marketing, välgörande ändamål, Andra intressanta blogginlägg

Liten slant blir många träd

Det är lätt hänt att sikta på att kunna ge en stor summa pengar till en sak istället för många små. Att få kunderna att ge en dollar kanske inte verkar som så mycket men hos amerikanska klädkedjan Eddie Bauer har projektet ”Add a Dollar, Plant a Tree” samlat in över fem miljoner dollar, pengar som gått till att återplanetera träd i områden som förstörts av naturkatastrofer och i områden i och omkring städer.

Samarbetspartner i projektet är organisationen American Forests och Eddie Bauer gör dem man kan för att få folk att ge. Oavsett om man handlar på nätet eller genom deras postorderkatalog så finner man lite information om projektet och ges möjlighet att lägga till en dollar till slutsumman. Klicka här för att läsa mer

Två svenska projekt med samma inriktning är Ikeas Sow a Seed och Konsums stöd till Vi-Skogen.

Genom projektet Sow a seed uppmanar IKEA kunderna att skänka en slant som Ikea sedan matchar med samma summa. Syftet är att återskapa regnskogarna på Borneo och sedan projektet startade 1998 har över en miljon planterats. Träden drivs omsorgsfullt upp under de första tio åren och efter det skyddas den nya skogen under ytterligare 50 år.
IKEA har åtagit sig att fortsätta planteringsarbetet fram till 2008. Fram till dess kommer områdets yta att fördubblas.

Vi-Skogen, som Konsum stödjer genom insamlingsbössor och matchande donationer bekämpar fattigdom och nöd rund Victoriasjön. Varje år planteras över tio miljoner träd i Kenya, Uganda, Tanzania och Rwanda. Träden ger bördigare jord, ved, inkomster, mat, foder och skugga.

Både Eddie Bauer, Ikea och Konsum visar exempel på hur man med ett stort kundflöde kan engagera folk att ge vad som de flesta betraktar som växelpengar men som sammantaget blir stora summor. Men exemplen fungerar också som inspiration till mindre företag, gärna då för ett syfte som känns logiskt kopplat med den egna verksamheten:

- Den lokal sporthandlaren skulle kunna uppmana kunderna att donera pengar till rehabilitering av sportskadade.

- Optikern kan samla in medel för glasögon till de som inte har råd med det (ex. flyktingarna på den närmaste flyktingförläggningen).

– Bokhandlaren kan samla in pengar från kunderna för att skänka dem till den lokala skolan. Eller varför inte kombinera det med att erbjuda kunderna att skänka begagnade böcker i fint skick till samma ändamål?

– Ica-butiken skulle kunna samla in pengar för att donera kaffe och fikabröd till det närmste ålderdomshemmet, så att de pengarna istället kan användas för förbättrad vård.

– Webbshoppen för barnkläder skulle kunna be kunderna att donera lite extra till kläder för barn i familjer som lever på gränsen till fattigdom i Sverige.