Grameen-sfärens grundare Muhammad Yunus är idag mest känd för att ha mottagit Nobels fredspris 2006 och för sitt utbredda arbete med mikrokreditfinansiering i Bangladesh. Mer än 30 års arbete i regionen har resulterat i att banken idag har 7,4 miljoner låntagare och genom sina filialer når 96% av byarna i landet. Mikrolånen finansierar hembyggnation, skolgång och framför allt företagande på lokal nivå. Modellen har visat sig fungera och har kopierats världen över i utvecklingsländer, men Yunus stannar inte här. Enligt en artikel i the Guardian nyligen finns så många som 27 företag i Grameen-koncernen med verksamheter inom allt från energiförsörjning till sjukvård. Yunus har utvecklat fler metoder för hållbar fattigdomsbekämpning och satsar nu bland annat på socialt entreprenörskap i samarbete med multinationella företag. Ett exempel är ett samarbete med Danone, som ska sälja en näringsrik och billig yoghurt genom kvinnor som är låginkomstagare. Resultatet är att två problem tacklas samtidigt: näringsbristen och sysslolösheten i de utsatta områdena.
Socialt entreprenörskap bygger på att skapa innovativa, självförsörjande verksamheter som drivs som företag men där huvuddelen av all vinst återinvesteras i organisationen. Yunus hoppas att allt fler företag satsar på att utveckla denna typen av företag, där resurser sätts åt sidan i s.k. sociala investeringsfonder. Han spår att socialt företagande är det nästa stora efter mikrokreditvågen och avser brygga klyftan mellan schablonerna "de vinstjagande företagen" och "de goda välgörarna". Han är tydligt med att syftet med denna typ av projekt inte skall vara att skapa vinst annan än den som återinvesteras, vilket givetvis har stora implikationer avseende vilka företag som bör engagera sig, menar Yunus i intervjun i the Guardian. Han har i tidigare intervjuer kallat denna typ av företagande som icke förlustdrivande organisationer ("non-loss organisations" på engelska), som en parallell till icke vinstdrivande organisationer ("non-profit organisations på engelska).
Det ställer krav på att ledningar och CSR-ansvariga kan motivera sina investeringar med att de är verksamma i de aktuella utvecklingsländerna och har långsiktiga planer på expansion eller etablering lokalt. På så vis kan företagsledare vara föregångare i hur man genom att trotsa gamla sanningar om bolagsstyrning kan nå helt nya typer av kunder samtidigt som man förändrar livsvillkoren hos dessa. (För de som vill veta med om Yonus tankar kring företagande kan vi varmt rekommendera en podcast från Ashoka Network där han också berättar mer om vad som fick honom att starta Grameen Bank 41.40 min).
Med sportlovet framför dörren vill vi tipsa om några av de bästa podcastarna från vi skrivit om under de senaste året (vi tipsade redan förra veckan och det blev så uppskattat att vi nu publicerar dem igen!). De handlar om allt från filantropi, till hur man bäst samarbetar med en frivilligorganisationer till hur man jobbar med cause marketing på ett smart sätt och är utmärkta att lyssna på när man sitter på tåget på väg till fjällen, står i liftkön, åker långfärdsskridskor eller ligger på stranden om man tröttnat på snö och blask.
Fyll din mp3-spelare med inspiration inför sportlovet - det här är tio podcasts du inte vill missa:
Så många som två tredjedelar av alla kvinnor i amerikanskt näringsliv följer inte samma raka karriärstege som männen. Inte så konstigt när det ofta är kvinnorna som prioriterar familjen men det är samtidigt en allt större utmaning för företagen att behålla kvinnorna och den kunskap de samlat på sig. Som alla som fått barn vet känns jobbet plötsligt inte lika meningsfullt längre, oavsett av vad man gjorde tidigare.
I boken Off-Ramps and On-Ramps: Keeping Talented Women on the Road to Success av Sylvia Ann Hewlett ges en rad exempel på hur företag framgångsrikt skapat program och förutsättningar för att kvinnor ska kunna jobba vidare på deltid eller distans och samtidigt ha en möjlighet att fortsätta göra karriär och bidra till mångfalden i toppen. Ett av de bästa exemplen på detta är GE's Womens Network-program som varit framgångsrika i att både skapa kopplingar till företagsmålen när det gäller antalet kvinnor på ledande positioner och samtidigt skapat forum där dessa kvinnor kunnat mötas och dela erfarenheter. Resultatet är att GE fördubblat antalet kvinnor på ledande positioner de senaste fem åren!
I boken ges många exempel på företag som tar frågan på allvar. Managementkonsultfirman Booz Allen Hamiltons amerikanska dotterbolag erbjuder exempelvis sina anställda att gå ner på deltid, så lite som två dagar i månaden, när de känner att familjen behöver dem extra mycket och sedan att öka arbetsbelastningen i den takt de själva vill. Initiativet har blivit väldigt framgångsrikt med flera hundra deltagare och bolaget har funnit att dessa kvinnor ofta bidrar mycket till olika kundprojekt genom den erfarenhet och den kundkännedom de byggt upp genom åren. Det är naturligtvis också ett sätt för företaget att erbjuda möjligheten till downshifting, dvs. jobba mindre för att förändra sin balans i livet, utan att folk ska behöva lämna.
Ett annat exempel är investmentbanken Lehman Brothers har ett program de kallar "Encore" för kvinnor som lämnat den finansiella sektorn men som är intresserade av att komma tillbaka. Kvinnorna får möjlighet att vidareutbilda sig, uppdatera sina kunskaper om de känner att de behöver det och ett val att jobba så mycket deltid som det passar i deras liv. Även detta program har varit framgångsrikt och ger kvinnorna en möjlighet att satsa så mycket på karriären som de själva känner att de vill. Upplägget liknar delvis det program som Novare ger och som ger mamma- och pappa-lediga möjligheten att utvecklas vidare under ledigheten.
Ett problem är dock att så många som 30-40% av kvinnorna väljer att sluta hellre än att ta flextid eftersom de är rädda för att bli stämplade som oambitiösa i jämförelse med hur de var innan. Då tar de hellre ett nytt jobb på ett nytt företag där deras flextid kan förhandlas in från början. Revisionfirman Ernst & Young har man därför inrättat ett råd kallat E&Y CareerWatch som går igenom och tittar på vilka uppdrag som tilldelas kvinnor som jobbar flextid för att säkerställa att de får sin del av de spektakulära högprofiluppdragen. Att hamna i rampljuset kan nämligen vara ett mycket bra sätt att återuppliva de ambitioner som sänktes när man var hemma med barnen och som många kvinnor felaktigt tror att man inte kan ha om man inte jobbar fulltid, enligt boken. Det är en smart strategi av Ernst & Young och en av anledningarna till att man fått utmärkelsen som en av de 100 bästa arbetsplatserna att jobba på för mammor, av Working Mother Magazine.
För mer tips och inspiration rekommenderar vi att du laddar ned en podcast (17.58 min) från Harvard Business Review där Melinda Merino intervjuar Sylvia Ann Hewlett om de tips och råd som hon ger till bolag för att förhindra att de tappar värdefulla kvinnor. För att ladda ner - klicka här och leta dig fram till Episod 44 av HBR Ideacast.
Veckans nummer av the Economist har tema CSR. Tidningen ställer frågan om hur god den etiska kapitalismen egentligen bör vara och var gränsen går när samhällsansvaret blir så stort att det påverkar resultatet negativt. Som vanligt intar the Economist en befriande kritisk hållning när man ifrågasätter aktuella fenomen. En undersökning tidningen låtit göra visar att intresset för CSR ligger högt på de flesta företags prioriteringslista, men the Economist antyder i en av artiklarna för att många chefer prioriterar frågan utan att riktigt förstå den.
När det gäller CSR och dess effekter konstaterar tidningen i en av artiklarna att även om det inte finns en tillräcklig mängd studier som i svart och vitt kan bevisa en klar och tydlig koppling mellan ett företags hållbarhetsarbete och lönsamhet, finns det heller inga studier som kan fastlägga att det inte finns en koppling.
Däremot tycker man att de flesta företag som håller på med CSR inte gör det bra nog. Tidningen citerar Michael Porter på Harvarduniversitetet som menar att alltför många företags CSR-arbete är "för ofokuserade, för mycket skott från höften och alltför ofta rörande en fråga som någon i bolaget är djupt engagerad i men som inte har någon riktig koppling till affären". Tidningen konstaterar att om man ser till att samhällsengagemanget är kopplat till företaget och bidrar till affärsverksamheten så riskerar det inte att bli någon utanpåliggande separat aktivitet. Först när CSR är en del av sättet att göra affärer kan det bli en riktigt god affär, sammanfattar the Economist.
För dig som föredrar sammanfattande podcasts kan vi rekommendera samtalet med the Econimists redaktör Daniel Franklin när han diskuterar vilken roll företag kan spela i samhället och hur man beter sig för att göra det rätt. Podcasten (17.19 min) finns att ladda hem från iTunes (sök på the Economist) eller från tidningens webbplats.
Alltför sällan lyfter företag fram den effekt ett företags sociala ansvarstagande har på de anställda och deras inställning till sin arbetsgivare. I en öppenhjärtlig intervju med Net Impact i augusti talade dock Starbucks VD Jim Donald om vilka effekter som kaffejättens generösa inställning till de anställda haft på en rad olika områden. Bland annat var Starbucks först med att i början av 90-talet erbjuda sjukförsäkring och optioner till alla anställda som jobbade mer än 20 timmar i veckan.
I telefonintervjun berättar Donald om att det blev resultatet av ett resonemang om hur de anställda skulle fås att bli mer engagerade i företaget, att känna sig som partners snarare än vanliga löntagare. Ledningen insåg då att för att resonemanget skulle bli trovärdigt så måste man göra de anställda till partners i ordets rätta bemärkelse och låta dem äga en del i bolaget. Sedan dess kallas dessutom de anställda på Starbucks för just "partners". Resultatet har visat sig att de anställda är väsentligt mer engagerade och mer nöjda med sin arbetsgivare än hos jämförbara konkurrenter.
Utifrån sin bakgrund i detaljhandeln delar Donald bland mycket annat med sig av erfarenheten att alltid se till att de som möter kunden är nöjda med företaget. För om de är nöjda så genererar de automatiskt nöjda kunder. Det gör att företaget har en omsättningshasighet bland anställda som är hälften av branchgenomsnittet, trots att hela 42% av de anställda i bolagets nordamerikanska caféer pluggar på college! Vi ser fram emot att de svenska cafékedjorna väljer att kopiera den även den här delen av Starbucks verksamhet. Då skulle de dessutom kunna tjäna lika mycket pengar som Starbucks faktiskt gör på sista raden.
Telefonintervjun finns att ladda ner som podcast (52.13 min) via iTunes eller som mp3. Om du vill uppmärksamma HR-avdelningens på vilka effekter socialt ansvarstagande kan ha på de anställda är det här en utmärkt podcast att skicka vidare.
För att ett företags samhällsengagemang ska vara trovärdigt krävs det att de frågor de väljer att engagera sig i ligger i linje med deras värderingar och/eller vad deras målgrupp bryr sig om. Det räcker inte bara med att stödja ett "välgörande ändamål" och tro att det räcker som alibi för att visa att företaget tas samhällsansvar. Det menar Nancy Lee, rådgivare till företag och frivilligorganisationer när det gäller hur man kan samarbeta på ett sätt som gynnar båda parter maximalt.
Det kallas Cause Marketing och i sin timmeslånga föreläsning på Stanford går Lee igenom alla aspekter av "Cause Marketing", och delar med sig av sina erfarenheter av hur företag och frivilligorgansiationer kan etablera partnerskap som bidrar till alla inblandades framgång. Låt oss sammanfatta den i några få ord; föreläsningen är fantastiskt bra.
Den är så bra att den borde vara obligatorisk för alla som jobbar med marknadsföring, information eller fundraising. Glatt, enkelt och inspirerande går hon igenom vad hon anser vara de bästa sätten för frivilligorganisationer att närma sig företag för att få ut budskapet om vad de står för, samtidigt som de företagen stärker sin profil. Vi satt närmast paralyserade av välbehag över den våg av goda råd som sköljde över oss under föreläsningen samtidigt som lusten att förverkliga många av hennes råd växte sig allt starkare. Glöm allt du kan som Cause Marketing och ersätt det med Nancy Lees råd. Då kommer både lönsamhet och hållbarhet att gå hand i hand!
Föreläsningen lockar till nya tankesätt för svenska frivilligorganisationer som alltför länge sett sig själva som mottagare av pengar, snarare än tjänsteleverantörer till företag, som approcherar företag med ett inifrån-ut-perspektiv snarare än att försöka förstå på vilket sätt som organisaitonen kan bidra till att företaget uppnår sina mål.
Ladda ner den från iTunes (sök på Social Innovation Conversations) eller ladda hem föreläsningen från nätet (58:22 min). Tipsa sen alla du känner som jobbar med samarbeten mellan företag och frivilligorganisationer om den.
Under sitt besök i Stockholm i samband med prisutdelningen i början av november utvecklade han sina tankar på ett välbesökt seminarium på Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA. Någon har beskrivit Lovins som en modern Einstein och nog påminner han om ett av det förra århundradets största vetenskapsmän, om än något mera välkammad. Hans inspirerande tal på IVA gav oss mängder med tankar och vi vågar tippa att Lovins ligger bra till för nästa års Nobelpris i ekonomi för sina visionära men konkreta idéer om hur ekonomi och energieffektivitet kan samverka utan att minska tillväxttakten i ekonomin.
Lovins har gjort många projekt om energieffektivisering i industrin, någon som han berättade om vid en föreläsning vid Stanforduniversitetet i Kalifornien i våras, där han haft en gästprofessor i miljö- och energiteknik. Föreläsningen finns tillgänglig för nedladdning i tre delar från Stanford Center for Social Innovations Conversations-serie eller via iTunes (sök på SI Conversations). Ladda ner del 1 - (39.28 min) Ladda ner del 2 - (24.13 min) Ladda ner del 3 - (29.33 min)
Tipsa en kollega om den här utmärkta föreläsningen. Den är något som varje miljö- och energichef borde lyssna på.
I Ekots Lördagsintervju i P1 för snart två veckor sedan intervjuades Daniel Sachs, VD för investmentbolaget Proventus av Tomas Ranberg. Samtalet handlade till stor del om Sachs syn på det samhällsansvar han anser att man kan kräva av ett företag oavsett om tillverkningen sker här hemma eller i låglöneländer och hur det går att förena med aktieägarnas krav på avkastning. Sachs argumenterar att det är en föråldrad syn att se en motsättning mellan ansvar och avkastningtan att samhällsansvar tvärtom är en förutsättning för bra avkastning på sikt.
Intervjun är väl värd att lyssna på och finns att ladda ner som podcast (27.00 min) från SRs egen hemsida (längst ner på sidan) och via iTunes (sök på Ekots lördagsintervju).
Ordet filantropi börjar så smått klättra på listorna över populära begrepp så väl företag som privatpersoner funderar på hur de kan göra skillnad på ett mer genomtänkt sätt, bortom att ge en klumpsumma till det välgörande ändamål som för dagen dominerar medierna. Även Svenskt Näringsliv funderar på filantropins drivkrafter och hur man skulle kunna stimulera ökad filantropi i Sverige, även om man lite överraskande nog främst ser på det ur ett privatpersonperspektiv.
Vi tror att den begynnande förändring i inställning till filantropi kommer av att Sveriges näringsliv blir allt mer amerikanskt i sitt tankesätt och med det följer en uppfattning att de som blivit förmögna också ska ge tillbaka till samhället som ett sätt att säga tack, en synpunkt som även framförs av Sigrid Rausing i en intervju i Dagens Nyheter idag. Flera av de personer som blev kända för sina it-bolag, som Johan Staël von Holstein, Niklas Zennström, och Stefan Krook, har i olika ordalag uttryckt att man måste ge tillbaka till samhället eller i alla fall se till det gemensamt långsiktigt bästa. Staël von Holstein fick också uppmärksamhet när han dagarna efter tsunamikatastrofen åkte ner till området kring Kao Lak för att hjälpa till genom att köpa kökskärl och andra nödvändigheter och därefter dela ut det bland de som drabbats hårdast. Orsaken angavs just vara att han ville ge tillbaka till thailändarna som alltid behandlat honom så väl när han semestrat där med familjen tidigare.
Precis som sina amerikanska entreprenörskollegor funderar dock de moderna svenska entreprenörerna på sin filantropi i investerartermer - hur kan man få maximal utdelning för de pengar man satsar? I ett tal på the Rockefeller Foundation för några månader sedan delade Kathrine Fulton, chef för the Monitor Institute som har som syfte att lösa komplexa sociala problem och fungera som rådgivare frivilligorganisationer, med sig av hur hon upplever att filantropin förändrats under de senaste tio åren. Fuldon delar också med sig av sin syn på olika aktörer skulle kunna samverka när man "investerar i samhället" för att åstadskomma så mycket förändring för pengarna som det bara går.
Freidman har tidigare skrivit bästsäljarboken "the World is Flat", där han bland annat skriver om att alla medier, från små bloggar till stora tv-kanaler, numera har potentiellt lika stor chans att nå ut med sitt budskap, och där alla med en kameratelefon plötsligt kan producera media. Seidman har kompletterat bilden med sin bok How: Why How We Do Anything Means Everything... in Business (and in Life)där han skriver om att detta också förändrat hur vi jobbar - det handlar inte längre om vad du vet men hur du gör det du gör, om ditt rykte och det personliga engagemang man har i sitt arbete.
Freidman recenserade Siedmans bok i juni och i samband med det möttes de för ett samtal på the National Press Club om ryktesspridning, hur man hanterar det och hur man kan spara pengar på att hantera det väl. Vi vill inte gå lika långt som Langert och utnämna det till årets bästa podcast om CSR men det är en upplysande diskussion om hur transparens både är den klokaste strategin för att skapa relationer i denna nya medievärld och samtidigt den bästa försvarsmekanismen. Transparens är också en av Langerts käpphästar (han driver ju bland annat bolagets CSR-blogg) och det är väl därför som han blivit så extra exalterad eftersom kontentan av diskussionen bekräftar hans egna val och värderingar. Diskussionen (53.00 min) är en program i American Public Medias programserie Word for Word och kan laddas dels från deras egen hemsida men också via iTunes (sök på "word for word"). Andra bloggar om: kommunikationAndra intressanta blogginlägg
Hur kan man göra det lönsamt att ta vara på jordens resurser? Genom att räkna ut alternativkostnaderna som följer av att naturen inte fungerar som den ska och samtidigt jämföra de investeringar som krävs för att återställa naturen mot de kostnader som följer av att man måste hantera effekterna av en icke fungerande natur. Det menar i alla fall , Pamela Matson, Gretchen Daily och Barton "Buzz" Thompson vid Stanforduniversitetet i Kalifornien som gav exempel på detta under en föreläsning som finns att ladda ner på iTunes U.
Bland de mest spännande exemplen är Costa Ricas iniativ som numera gör det återplantera regnskog, något som man inte ansett tidigare eftersom det tar så lång tid för träden att växa sig fullstora att den som återplanterar inte får chansen att skörda det han sått. Numera betalar starten för återplanteringen och antalet kalhyggen är inte längre lika många. Hittils har 100 000 hektar gått med i programmet och ytterligare 700 000 hektar står på kö för att få vara med. Det intressanta är dock att staten finansierar återplanteringsbidragen genom bidrag från näringlivet. Dels genom bidrag från vattenkraftbolagen som tjänar på att vattenflödet i floderna blir jämnare då en regnskog kan absorbera vatten på ett sätt som ett kalhygge aldrig kan. Dels genom att många av de företag som erbjuder klimatkompensationstjänster betalar Costa Rica för att se till att träd planteras för att kompensera utsläpp i andra delar av världen.
Ett annat lika intressant exempel kommer från staden New York där man räknat ut att det skulle kosta 6 miljarder dollar (ca 40 miljarder kronor) att bygga ett nytt vattenfiltreringsverk för att säkra vattenkvaliteten i staden i framtiden. Därefter skulle det kosta 300 miljoner dollar (ca 2 miljarder kronor) per år i drift och underhållskostnader. När man gjorde en alternativkalkyl på kostnaderna för att anlägga våtmarker som kan ta hand om övergödning och vattenrening samt att säkerställa att flodernas avrinningsområden hölls intakta och skyddades från exploatering visade det sig att prislappen slutade på bara 1 miljard dollar (ca 6,7 miljarder kronor) och man valde därför det alternativet.
Ladda ner podcasten från iTunes genom att välja kategorin iTunes U / Stanford / Science and Technology. Podcasten heter Environmental Science - Audio och är 1h och 27 min lång.
De flesta företag som samarbetar med och/eller delfinasierar en organisation vill hellre att pengarna går till specifika projekt än till overhead-kostnader. Enligt Thomas Tierney, grundare och vd på Bridgespan Group kan det vara en av orsakerna till att frivilligsektorn har så svårt att behålla sina ledare och tvärtemot gör att organisationerna blir mindre effektiva. I en intervju med Eric Nee, chefredaktör för Stanford Social Innovations Review, utvecklar Tierney de tankar som var grunden till artikeln The Leadership Deficit som publicerades i tidningen förra sommaren.
Inget i en organisation är lika viktigt som vilka som leder organisationen - det är de som gör organisationen effektiv eller inte. I valet av organisationer premierar man dock ofta verksamheter som har så låga kostnader som möjligt för att driva själva organisationen och där så mycket som möjligt av budgeten går till projekt. I en tid när analysorganisationer (som exempelvis svenska Charity Rating) börjat jämföra organisationers effektivitet, bland annat genom att lista vilka som har lägst overhead (ex. löner, hyror mm), kan det leda till att organisationerna har svårt att attrahera och behålla duktiga ledare samtidigt som det minimiantal anställda man har tvingas arbeta så mycket att många hoppar av för att inte brännas ut, enligt Tierneys studie av hundratals frivilligorganisationer.
"Att mäta en organisations effektivitet genom att se vem som har lägst overheadkostnader är som att välja flygbolag efter vem som har lägst underhållskostnader", säger Tierney och fortsätter "Det kan också liknas med att välja restaurang efter den som har den lägsta råvarukostnaden eller att välja skola till sina barn utifrån vilken skola som har de lägsta lokalkostnaderna. Det är ett absurt sätt att mäta! Vi måste värdera frivilligorganisationerna efter vad de åstadkommer, inte efter hur de fördelar sina resurser."
Orsaken till detta märkliga värderingssätt, som förekommer inom hela frivilligsektorn, beror delvis på att det är svårt att mäta vad de åstadkommer. Det finns inget nyckeltal som likt avkastning hos fonder kan ge en bild av vad idellla organisationer åstadkommer och det har skapat denna osunda fixering vid resursfördelning snarare än resultat, argumenterar Thierney. Det gör att donatorer och finansiärer implicit antar att ju mindre man betalar sina ledare, ju bättre. Eller ju färre ledare som driver organisationen, ju bättre. För att dra resonemanget vidare så innebär detta att om en organisation anställer en redovisningsperson på halvtid istället för professionell finanschef på heltid, så är det bättre. Om organisationen kan spara ytterligare genom att inte ha en personalchef eller en verksamhetsledare för den delen, ju bättre. Men detta dumsnåla tänkande hindrar samtidigt organisationen från att bli en professionell och effektiv organisation.
Genom att styra sina pengar till enskilda projekt istället för att investera dem i organisationens övergripande effektivitet riskerar man att bidra till en organisation som inte kan leverera så bra projekt som man kunnat med en bättre ledning.
Som företagare finns det alltså all anledning att tänka efter när man väljer vilken organisation som man ska samarbeta med. Det är genom att inte ge upp sitt affärstänkande bara för att det handlar om välgörenhet utan att utvärdera organisationen ur ett investeringsperspektiv som man både kan hitta rätt organisation och samtidigt stötta dem på ett sätt som ger dem förutsättningar att göra sitt jobb rätt.
Precis som vid ett beslut om en ny investering eller ett nytt projekt gäller det att fundera på vilka mål och syften som organisationen har och sedan bedöma om deras ledare är de rätta för att kunna förverkliga dessa mål, något som delvis görs genom att titta på vad det åstadkommit tidigare, inte genom att ensidigt se hur stor andel av deras budget som går till projekt!
På CSR i Praktiken.se skriver vi under på Tierneys analys av frivilligsektorns ledarskapsproblem och hoppas att Charity Rating och deras kollegor väljer att lämna den ensidiga fokuseringen på organisationernas finanser och overheadkostnader som idag finns på deras webbplats till förmån för tydliga fakta om vad organisationerna åstadkommit i praktiken de sista tre åren.
Intervjun med Tierneys finns att ladda hem som podcast (50:05 min) från SI Conversations. Att lyssna på hans bakgrundsbeskrivning och resonemang är ett måste för alla som jobbar med finansiering och utvärdering av frivilligorganisationer. Tiernys delar generöst med sig av insikter och verktyg som kan användas för att kunna hjälpa organisationerna att bryta den onda cirkel som många hamnat i, där den osunda fokuseringen på ett nyckeltals effektivitet hindrar dem att bli effektiva på riktigt.
För ett drygt år sedan kom boken The Omnivore's Dilemmaut i USA, skriven av Michael Pollan där han beskriver vårt förhållande till mat och den framväxande handeln med ekologiska produkter i Amerika. Boken har fått massor av beröm och är väl värd att läsa för alla som är intresserad av hur mat produceras och säljs.
I ett kapitel är han kritisk mot Whole Foods sätt att köpa in varor (inte minst bristen på lokalproducerat). Därför bjöd John Mackay, grundare och VD på Whole Foods, in Pollan för ett personligt samtal som lade grunden till det öppna och intressanta meningsutbyte de haft sedan dess och som man kunnat följa på John Mackeys egen blogg. För en tid sedan möttes de för första gången inför publik på Berkley-universitetet i Kalifornien i en diskussion om maten vi äter och hållbar dagligvaruhandel. Den diskussionen finns nu som podcast.
Vi kan inte annat än beundra Mackay för hans entusiasm, klokhet och äkthet och tycker att den podcast som finns att ladda hem med hela föreläsningen faktiskt borde vara obligatorisk för alla i ledningsgrupperna på Hemköp, Coop, Ica och alla andra som strävar efter att sälja ekologisk och hållbar mat! Känner du någon som passar in på beskrivningen? Tipsa dem då om denna podcast (använd tipsafunktionen nedan).
Att lyssna på Pollan och Mackay ger en djupare förståelse för Whole Foods bortom butikerna och hur de strävar efter att använda återinvestera det premium de tar ut på produkterna i de producenter de samarbetar med, i ett slags lokalt Fair Trade-system. Klicka här för att ladda hem diskussionen som podcast (1h 52 min).
En av världens största köpare av ekologiskt rättvisemärkt kaffe är Pura Vida som jobbar för att förbättra livet för kaffeodlarna och deras familjer. Pura Vida säljer endast sitt kaffe i USA men har på kort tid blivit omtalade för sitt sätt att göra affärer.
Det är också intressant att lyssna till Dennis MacRay, CSR-chef på Starbucks, när han berättar om Starbucks strategi för att stödja odlarna inför en grupp MBA-studenter som ska åka till Guatemala för att studera rättvisemärkt odling på plats. MacRay berättar också mer om C.A.F.E, de egna certifieringssystem för ekologiskt kaffe som kafekedjan har valt att skapa som ett eget alternativ till Rättvisemärkt, och hur de stödjer de samhällen där kaffet odlas. Ladda ner föreläsningen som podcast (30.17 min) från Social Innovation Conversations.
Det som började som en lantbruksskola som utbildade i ekologiska odlingsmetoder i början av 80-talet och bara sålde yoghurt som ett sätt att finansiera en del av verksamheten är idag USAs tredje största yoghurtvarumärke och det överlägset största namnet för ekologisk yoghurt. Stonyfield Farm är ett exempel på hur små bolag kan växa sig stora och slå de stora företagen genom att vara socialt och miljömässigt medvetna, speciellt nu när näringslivet upptäckt att det som tidigare ansågs som nischmarknader nu blivit mainstream.
I en podcast från Social Innovation Conversations från Stanford berättar Gary Hirshberg, VD och grundare av Stonyfield Farm om bolagets mål att rädda de familjeägda jordbruken samtidigt som man tillverkar högkvalitetsyoghurt. Det intressantaste är dock att han precis som sina konkurrenter försöker maximera lönsamheten hela tiden. Men istället för att producera sina varor till lägsta möjliga pris har de valt en väg som han beskriver som att investera i planetens aktiekapital. "Medan andra sparar pengar på produkten har vi valt att spara på allt utom produkten och det är en av orsakerna till att vi gjort vad vi kunnat för att minska energiåtgången och andelen sopor från våra mejerier" säger Hirshberg som årligen sparat miljoner dollar och samtidigt var det företag som var först med att bli klimatneutrala i USA.
Istället för traditionell marknadsföring har de valt annorlunda och kostnadseffektiva sätt att skapa lojala kunder, bland annat genom att använda etiketterna på förpackningarna för att utbilda kunderna om fördelarna med ekologisk yoghurt och ett hållbart jordbruk. "Vi ser marknadsföring som utbildning och utbildning som marknadsföring" säger Hirshberg som också använder etiketterna till annat. När kongressen lade fram ett förslag som kunde hota familjejordbruken tryckte man färdiga protestbrev på baksidan av etiketterna och uppmanade kunderna att skicka det till kongressen, en uppmaning som följdes av 15 000 kunder.
Ladda ner podcasten (21.53 min) från Social Innovation Conversations. Känner du någon på Arla, Skånemejerier, Milko, Danone, Yoplait eller kanske någon som tillverkar lokalproducerad yoghurt, som Järna Mejeri? Tipsa dem om Hirshbergs podcast genom att klicka på brevsymbolen nedan.
I senaste numret av BusinessWeek är temat hållbar kapitalism. I temaartikeln med namnet "Beyond the Green Corporation" beskrivs flera exempel på hur miljövänlighet och socialt ansvarstagande bidrar till resultatet på sista raden. Artikeln lyfter upp fler exempel på miljöansvar än socialt ansvar men ofta går det ju hand i hand och artikeln är väldigt läsvärd. Tidningen skriver också om flera intressanta exempel på CSR i praktiken från exempelvis Wal-Mart, Toyota och GlaxoSmithKline, Unilever och Shell. Klicka här för att läsa huvudartikeln och finna länkar till underartiklarna. En diskussion kring temat finns även att ladda ner som podcast!
Tillsammans med analysföretaget Innovest Strategic Value Advisors har man tagit fram en lista över de 100 mest ansvarfulla företagen i världen genom att förutom att analysera konventionella nyckeltal också tittar på 120 andra faktorer, som energianvändning, hälsa och säkerhetspolicys, hur väl anställda behandlas och system för att följa upp eventuella problem hos underleverantörerna. Resultatet blir en analys och ett betyg mellan AAA och CCC, precis som fondbetyg. Hittils har man gåt igenom och betygsatt över 2200 noterade bolag över hela världen. På deras sajt finner du nedladdningsbara exempel på hur en analys kan se ut. På listan över de 100 förebilderna i globalt ansvarstagande är fyra företag svenska; Atlas Copco, Holmen, SCA och Scania.
Köp tidningen och ge den till någon som tvivlar på att CSR går att koppla till affärsmålen.
I decembernumret av Harvard Business Review finns en mycket bra artikel om CSR, kallad ”Strategy & Society: The Link between Competitive Advantage and Corporate Social Responsibility”, skriven av Mark Kramer, VD på FSG Social Impact Advisors och professor Michael Porter.
Artikelförfattarna ger sin syn på skillnaden mellan reaktiv CSR och strategisk CSR och erbjuder också flera bra modeller och exempel på bra CSR-initativ som är integrerats i ett bolags verksamhet och därmed också bidrar till affärsmålen. Klicka här för att läsa artikeln på nätet
Strategisk CSR är också temat i veckans upplaga av HBRs veckomagasin Ideacast som sänds som podcast. Diskussionen i studion ger en ordentlig bakgrund till CSR som växte fram som ett svar på krav från aktivister och kunder för ungefär 40 år sedan, grupper som ville ställa bolagen till svars för deras inverkan på samhället. På senare tid har dock allt fler bolag börjar betrakta CSR som en viktig och integrerad del av sin affärsstrategi, en del som förväntas ge konkreta konkurrensfördelar. Klicka här för att ladda ner HBR Ideacast
Den fjärde december talade Graham Baxter, vice president of corporate responsibility at BP på the Saïd Business School vid universitetet i Oxford om företagets strategi för ansvarstagande i samhället. I föreläsningen, kallad "Why we don't do CSR but we do try to do responsible business" förklarade Baxter bolagets syn på att alla företag måste ta ansvar som en integrerad del av sin dagliga verksamhet men också att han såg en risk i att många företag behandlar CSR som en separat del.
"De senaste tio åren har flera globala trender medverkat till att fokusera uppmärksamheten på interaktionen mellan multinationella företag och den omgivning i vilken de bedriver sin verksamhet. Man kan hävda att "CSR-bubblan" vuxit sig för stor vilket gör att den, i värsta fall, försöker skapa ett parallellt universum som är farligt separerat från verksamhetens syfte och företagens strategi" varnade Baxter och tillade "The business of business is business!
Frivilligorganisationer och företag kan uppnå sina respektive mål genom att jobba ihop på ett strukturerat och öppet sätt. I en inspirerande paneldiskussion från Craigs List Foundation får vi höra en mängd konkreta exempel på CSR i praktiken när Susan Rae Ross från SRR International (CSR-konsult), Jim Pitofsky, Hands on Bay Area (liknar Volontärbyrån), and Randy Chun, Wells Fargo Bank Foundation berättar som sina erfarenheter från såväl företags- och organisations-sidan. Dessutom får man höra en bra genomgång av de olika relationer som finns mellan bolag och organisationer och deras respektive fördelar och nackdelar. Podcasten är 1,12 och kan hämtas på genom att klicka här
Många företag uppvaktas av frivilligorganisationer och andra i syfte att företaget ska ge gåvor av olika slag (monetära eller tjänster/produkter) men få ”samarbeten” av det här slaget ger något åt båda hållen.
I en diskussion från ”Bridging the Gap – the 2005 Stanford Net Impact Conference” från Stanforduniversitetet berättade Kyle Zimmer, ordförande och grundare av FirstBook, en frivilligorganisation som jobbar med läskunnighet och Kathy Franklin från Disney Worldwide Outreach hur de lyckats skapa en allians som ger fördelar på båda sidor. Franklin berättar också kort om hur de Disney Worldwide Outreach fungerar och hur de fokuserar på olika frågor vid olika tider på året, i linje med deras övriga kommersiella kalender. Den inspirerande diskussionen finns att hämta som podcast (55.29 min) från Social Innovation Network.
ges en rad exempel på hur företag framgångsrikt skapat program och förutsättningar för att kvinnor ska kunna jobba vidare på deltid eller distans och samtidigt ha en möjlighet att fortsätta göra karriär och bidra till mångfalden i toppen. Ett av de bästa exemplen på detta är 
ut i USA, skriven av 
