Grameen-sfärens grundare Muhammad Yunus är idag mest känd för att ha mottagit Nobels fredspris 2006 och för sitt utbredda arbete med mikrokreditfinansiering i Bangladesh. Mer än 30 års arbete i regionen har resulterat i att banken idag har 7,4 miljoner låntagare och genom sina filialer når 96% av byarna i landet. Mikrolånen finansierar hembyggnation, skolgång och framför allt företagande på lokal nivå. Modellen har visat sig fungera och har kopierats världen över i utvecklingsländer, men Yunus stannar inte här. Enligt en artikel i the Guardian nyligen finns så många som 27 företag i Grameen-koncernen med verksamheter inom allt från energiförsörjning till sjukvård. Yunus har utvecklat fler metoder för hållbar fattigdomsbekämpning och satsar nu bland annat på socialt entreprenörskap i samarbete med multinationella företag. Ett exempel är ett samarbete med Danone, som ska sälja en näringsrik och billig yoghurt genom kvinnor som är låginkomstagare. Resultatet är att två problem tacklas samtidigt: näringsbristen och sysslolösheten i de utsatta områdena.
Socialt entreprenörskap bygger på att skapa innovativa, självförsörjande verksamheter som drivs som företag men där huvuddelen av all vinst återinvesteras i organisationen. Yunus hoppas att allt fler företag satsar på att utveckla denna typen av företag, där resurser sätts åt sidan i s.k. sociala investeringsfonder. Han spår att socialt företagande är det nästa stora efter mikrokreditvågen och avser brygga klyftan mellan schablonerna "de vinstjagande företagen" och "de goda välgörarna". Han är tydligt med att syftet med denna typ av projekt inte skall vara att skapa vinst annan än den som återinvesteras, vilket givetvis har stora implikationer avseende vilka företag som bör engagera sig, menar Yunus i intervjun i the Guardian. Han har i tidigare intervjuer kallat denna typ av företagande som icke förlustdrivande organisationer ("non-loss organisations" på engelska), som en parallell till icke vinstdrivande organisationer ("non-profit organisations på engelska).
Det ställer krav på att ledningar och CSR-ansvariga kan motivera sina investeringar med att de är verksamma i de aktuella utvecklingsländerna och har långsiktiga planer på expansion eller etablering lokalt. På så vis kan företagsledare vara föregångare i hur man genom att trotsa gamla sanningar om bolagsstyrning kan nå helt nya typer av kunder samtidigt som man förändrar livsvillkoren hos dessa. (För de som vill veta med om Yonus tankar kring företagande kan vi varmt rekommendera en podcast från Ashoka Network där han också berättar mer om vad som fick honom att starta Grameen Bank 41.40 min).
Det kan vara svårt att jämföra uppförandekoder och etiska riktlinjer med varandra men i senaste numret gör tidningen EthiSpheres ett ordentligt försök. Man har tittat på 50 uppförandekoder, med ett extra fokus på försäkrings- och hotellbranchen, och låtit en grupp experter värdera dem utifrån en rad faktorer, bland annat kodens tillgänglighet, ton och läsbarhet, riskanalys och presentation.
Med mycket ironi har man också gjort en guide till hur man gör en riktigt dålig uppförandekod genom misskommunikation, tystnad, krångel och luftiga löften. Naturligtvis kan den också läsas som en guide till hur man gör rätt. Vi ser det som obligatorisk läsning för alla som jobbar med uppförandekoder och hållbarhetskommunikation. Känner du någon som passar in på den beskrivningen - tipsa dem!
På trettonde plats återfinns Thomas Bergmark, Ikeas chef för samhällsansvar. Bergmark har bland annat initierat en plan tillsammans med Världsnaturfonden för att säkerställa att allt trä Ikea använder är odlat på ett korrekt sätt. Tidningen uppmärksammar även Bergmark för initativet att ge alla Ikea-anställda i Storbritannien en cykel i julklapp vilket ska leda till bättre hälsa och mindre miljöpåverkan.
För att sätta rankingen i perspektiv, är Stigson och Bergmark högre rankade än kändisar som exempelvis Al Gore (nr 29), Arnold Schwarzenegger (nr 46), Jeff Swartz från Timberland (plats 67) och Richard Branson från Virgin (nr 78).
Det är smart att vara generös med information om sina produkter på sin egen sajt, så att nyfikna och intresserade kan hitta mer än en tandlös policy om att produkterna inte kommer från dåliga förhållanden. Berätta en historia om några av dina produkter på ett sätt som engagerar och som gör det lätt att komma ihåg vad man läst och krydda det med lite bilder. Eller varför inte berätta alltsammans i videoform?Sedan någon månad lägger the Body Shop upp videos på sin sajt för att berätta om olika produkter, bland annat marulaoljan vars egenskaper gjort den till en väl använd ingrediens i många av kedjans kosmetikprodukter. Oljan kommer från ett Community Trade-projekt i Namibia i Afrika som ägs och drivs av ett kvinnokooperativ som därmed ger kvinnorna möjlighet till fast inkomst. Man tipsar dessutom om videon i sina utskick till kundklubbsmedlemmarna vilket gör att ännu fler kan upptäcka den och bli mer intresserade av produtkerna.
Nästa gång du besöker dina leverantörer i utlandet - ta med någon som kan sköta en videokamera av bra kvalitet och låt ett proffs klippa ihop det när ni kommer hem. Det kommer att engagera såväl kunder som personal på intranätet! Vi tänker närmast på Indiska, Lindex, Åhléns och Stadium som alla skulle kunna vinna på att bli ännu mer transparenta och underhållande samtidigt. Känner du någon där? Tipsa om den här idén.
För några år sedan tog Dove beslutet att ändra sin positionering i den djungel av skönhetsprodukter som få av oss hittar i. Med sin Campaign for Real Beauty uppmanade de till en diskussion på deras egen sajt om de konstlade kvinnoideal som präglar marknadsföringen av skönhetsprodukter. Det uppmärksammade budskapet har väckt sympati värden över och fått mängder av människor att börja prata om, och förändra sin inställning till, Dove.
Unilever, som äger Dove, har dessutom sparat stora summor genom att de inte längre behöver lägga lika mycket pengar på att köpa reklamtid i tv, som man gjorde innan man lade om position. Sedan den senaste filmen "Onslaught" (se filmen nedan) hade premiär för en dryg månad sedan har över 800 000 personer sett filmen, bara på YouTube. Filmen handlar om det bombardemang av budskap ("onslaught" kan översättas med just budskapsbombardemang) som flickor utsätts för dagligen och får alla som har en dotter att få lite ångest inför hur man ska skydda henne från detta. Föregångaren "Evolution", som handlar om hur tillrättalagda de flesta skönhetsannonser egentligen är, har setts över 5 miljoner gånger på YouTube. Det är också roligt att se att man framgångsrikt lyckas översätta budskapet till filmer som inte bara handlar om värderingar utan som rena ska kränga produkter, som för Proage-serien (som gick på svensk tv i våras).
Precis som både Nina på Not Another Planning Blog och Fredrik Wass på Bisonblog skriver så blir man sympatiskt inställd till Dove eftersom deras kampanjidéer inte bara är en kampanj utan en diskussion med konsumenterna och att det dessutom backas upp av deras instiftade fond som syftar till att bidra till flickors självkänsla. Det skapar en trovärdighet som aldrig hade varit möjlig att åstadkomma om man fortsatt på samma uttjatade spår som sina konkurrenter.
Traditionellt är det leverantörer i utvecklingsländer som utsätts för revisioner för att säkerställa att de följer beställarens uppförandekoder. Nu börjar vi se tecken på att även leverantörer här hemma måste uppfylla vissa minimikrav när det gäller företagens samhällsansvar. Ethisphere skriver att brittiska banken Barclays börjat revidera vilka leverantörer man har i Storbritannien utifrån bankens egna riktlinjer för gott samhällsansvar. För en tid sedan bestämde även Barclays sig för att höja sina minimilöner som ett sätt att ta större ansvar men naturligtvis också som ett sätt att attrahera duktig personal från sina konkurrenter.
Det ställs alltså allt större krav på leverantörer och producenter i takt med att fler företag inser att de måste ta ett större och tydligare samhällsansvar för att kunna förbli attraktiva på marknaden. Elektronikbranchen, som traditionellt sett varit usla på att både ställa miljökrav på sina producenter och på att redovisa vad de gör, är ett exempel på en branch där det händer saker. Sedan Greenpeace började publicera uppmärksammade listor på vilka bolag som är duktiga och vilka som är mindre bra har frågan om bolagets miljöpåverkan hamnat högt på dagordningen. Ett exempel är Sony Ericsson som just nu söker en projektledare för hållbarhet som både ska utbilda bolaget och dess leverantörer samt säkerställa att man i framtiden tillverkar sina telefoner på ett mer hållbart sätt. Enligt bolaget är målet att bli en föregångare i branchen.
Vilka krav ställer du på dina leverantörer? Att kommunicera grundkraven på dina leverantörers samhällsansvar både till leverantörerna och till alla andra intresserade på din egen webbtjänst är ett steg i rätt riktning. Kommunicera också hur du följer upp att dina krav efterlevs och publicera en rapport över hur många brott mot reglerna som upptäckts vid det senaste årets kontroller och vad du kommer att göra med dem. Det kan låta läskigt att vara så öppen med sina leverantörskontakter men om ett så stort företag som Nike och Gap kan upprätthålla den här typen av öppenhet så kan även mindre företag göra det. (Nike delar dessutom med sig av sina verktyg för att fler ska kunna följa deras exempel.)
Vi hävdar bestämt att ju mer transparent och öppet för granskning som ett företags förhållande till sina leverantörer är, ju trovärdigare framstår bolaget och dessutom minskar man risken för att råka ut för en medial kris eftersom man ju inte försökt dölja något.
På initierade trendbloggen David Report läser vi om nya danska inredningsmärket Mater som har "hållbarhet i generna". Det Köpenhamn-baserade förateget har en hög ambition att skapa tidlöst vacker design som tillverkats på ett lika tidlöst vis, nämligen hållbart. Allt tillverkas i Kina, Indien och Vietnam men man "strävar efter att använda tillverkningsmetoder som stödjer lokalbefolkningen, lokala hantverkstraditioner och miljön".
Som ett sant företag i tiden är Mater också relativt öppen med var produkterna tillverkas. På hemsidan kan man läsa att den svartvita lampan på bilden ovan, kallad Dome Lamp, är tillverkad i en familjeägd mellanstor lampfabrik i staden Dongguan i södra Kina som Mater samarbetar med för att höja deras produktionskunskaper och kvalitetskänsla, ett projekt som även stöds av företagets egen fond för sociala och miljömässiga initativ som startades samtidigt som företaget.
Oavsett om du driver ett inredningsföretag eller jobbar som inredningsarkitekt åt kunder med hållbara värderingar är Maters produkter något att jobba med när de släpps i början av 2008. Svensk agent är Carlsson Ahnell.
I Ekots Lördagsintervju i P1 för snart två veckor sedan intervjuades Daniel Sachs, VD för investmentbolaget Proventus av Tomas Ranberg. Samtalet handlade till stor del om Sachs syn på det samhällsansvar han anser att man kan kräva av ett företag oavsett om tillverkningen sker här hemma eller i låglöneländer och hur det går att förena med aktieägarnas krav på avkastning. Sachs argumenterar att det är en föråldrad syn att se en motsättning mellan ansvar och avkastningtan att samhällsansvar tvärtom är en förutsättning för bra avkastning på sikt.
Intervjun är väl värd att lyssna på och finns att ladda ner som podcast (27.00 min) från SRs egen hemsida (längst ner på sidan) och via iTunes (sök på Ekots lördagsintervju).
BodyShops grundare, Dame Anita Roddrik, avled plösligt igår efter en omfattande hjärnblödning, rapporterar bland andra MiljöAktuellt och Forbes. Roddrik, också kallad "the Queen of Green", dog igår kväll på ett sjukhus i södra England, inte långt ifrån sitt hem och Body Shops huvudkontor. Värden är därmed en stor entreprenör och miljökämpe fattigare.
Med sina värderingar och sin entreprenörskraft revolutionerade hon kosmetikindustrin genom att vägra djurförsök, se till att leverantörerna fick skäligt betalt och att utesluta kemikalier som inte gick att uttala. Roddrik visade att det finns en stor marknad för medvetna produkter och är inspiratör till de flesta av de nya etiska kosmetikvarumärken som sett dagens ljus de sista åren. Och det kanske är det bästa sättet att hedra henne - att fortsätta göra medvetna val.
I onsdags var GE's näst högste chef på snabbvisit i Stockholm. Ferdinando Beccalli-Falco är chef för GE's verksamhet utanför USA, en versamhet som i år för första gången är större än den amerikanska verksamheten, mätt både i dollar och i antal anställda, och passade på att tala på en exklusiv lunchträff som arrangerades av CSR Sweden, Svenska Dagbladet Executive Club och Amerikanska handelskammaren i Sverige. CSR i Praktiken.se var ett av några få media på plats och sammanfattar hans timmeslånga tal inför ett sjuttiotal chefer från några av Sveriges största bolag nedan.
- Vatten är det tjugoförsta århundradets olja. Det är lika eftertraktat och kommer att bli lika omtvistat som oljan varit under det tjugonde århundradet, inledde Beccalli-Falco som ett exempel på den makronanalys som ligger till grund på vilka områden som GE väljer att satsa på och som i det här fallet lett till att man satsat på att utveckla och köpa in teknologier som handlar om vattenrening, filtrering och avsaltning.
- Att säkerställa tillgången av rent vatten är en av vår tids stora frågor och självklart vill GE bidra till det. Men man måste komma ihåg att det är ett samspel mellan regeringar och företag. Regeringarna måste skapa en plattform som gör det lönsamt för nya teknologier att lösa problem och företagen kan skapa teknoligierna. Men man får inte glömma att det är ett samspel, underströk Beccalli-Falco och adderade att han ibland upplever att det ibland är lite för stort fokus på corporate i corporate social responsibility.
GEs satsning på produkter som är miljövänligare och energieffektivare än de produkter de ersätter har funnits längre än initativet Ecomagination som föddes när VD Jeffery Immelt 2005 höll ett visionärt tal om bolagets miljösatsningar framöver. Immelt lovade att dubbla R&D-investeringen för Ecomagination-produkter, att man satt som mål att Ecomagination-produkterna skulle sälja för 20 miljarder dollar (138 miljarder kronor) år 2010 och att man öppet skulle redovisa hur satsningen fortskred och vad den ledde till. Immelt fick inledningsvis kritik från aktiemarknaden som då inte förstod varför GE valde att satsa på miljövänlighet, en kritik som Immelt bemötte genom att säga att GE skulle bevisa att "green is green", att det går att tjäna pengar på att vara miljövänlig, där grönt också hänvisar till färgen på de amerikanska dollarsedlarna.
Och visst hade han rätt, summerade Beccalli-Falco och exemplifierade med flygmotorn GEnx som är en ny typ av flygmotorer som tillhör de bränslesnålaste i branchen; -Vi började utveckla motorn samtidigt som 9/11 och alla förutspådde att flygbranchen stod inför ett stålbad. Vi höll med men såg att följden skulle bli ökat fokus på driftekonomi och miljövänlighet och nu har vi GEnx som har bättre bränsleekonomi än någon av våra konkurrenters motorer. Lägre bränsleförbrukning innebär lägre driftskostnader för flygbolagen och därför kan vi ta ett högre pris och få högre marginal. Green is green!
Ecomagination-initativet startade med 17 produktfamiljer vilket idag stigit till 42 stycken och halvvägs mot målet 2010 omsätter Ecomagination-produkterna 12 miljarder dollar (ca 82 miljarder kronor). Nät initativet startade lovade också GE att minska sina koldioxidutsläpp med en procent per år från 2005 års nivå, något som inte låter speciellt imponerande, medgav Beccalli-Falco men i nästa andetag framhöll dess betydelse. - Om man tänker på att GE är ett så jättestort företag så blir en procent ganska mycket. Och om man till det adderar att vi också växer med 10-12% per år så förstår man att vår koldioxidsänkning faktiskt är ganska stor, sett över tre år. Och ja, vi sparar massor med pengar på det. Min erfarenhet är att bara genom att tala om att målet är att sänka energiförbrukningen och samtidigt koppla det till ett mätbart mål så kan man sänka förbrukningen väsentligt. Plötsligt blir folk mer vadsamma och medvetna om energiförbrukning vilket därmed sparar energi och pengar, helt oaktat om det finns en handel med utsläppsrättigheter eller inte.
När det gäller världens energiberoende varnade Beccalli-Falco för att man lätt kan luras att tro att vi kan befria oss från icke förnyelsebara energislag de närmaste åren genom att följa debatten som pågår i media om alternativa energikällor. Ge förutspår att huvuddelen av vår energi i världen fortfarande kommer att komma från olja och kol de närmaste tjugo åren även om GE självklart har både ett ansvar och ser en affärsmöjlighet i teknologi som gör att vi kan utvinna mer energi ur det fossila bränsle vi förbränner. GE är redan USAs största tillverkare av turbiner till vindkraftverk men också en av de största leverantörerna av kärnreaktorer, en annan ren energi som fått oförtjänt dåligt rykte och som dessutom omgärdas av en massa politiska tabun.
- Kärnkraft är utan tvekan den billigaste och renaste energikälla vi har idag, ur ett miljöperspektiv och dessutom en väldigt säker energikälla. Förutom olyckan i Tjernobyl, som berodde på att man försökte pressa reaktorn till något den inte var byggd för, har det inte förekommit en enda allvarlig incident de senaste tre decennierna! Det som hände i Harrisburg var allvarligt men inga människor kom till skada och inga omfattande utsläpp skedde. Kärnreaktorn i Japan som började brinna härommånaden klarade trots allt en jordbävning av magnituden sju på Ritcherskalan utan att gå sönder!
Beccalli-Falco gestikulerar bestämt i talarstolen för att understryka det han säger och fortsätter med ett annat exempel för att visa på hur politicerad och onyanserad han tycker att debatten om kärnkraftens vara eller icke vara är. - I Frankrike kommer 80% av all energi från kärnkraft men i grannlandet Italien finns ingen kärnkraft över huvud taget, ett resultat av en folkomröstning mot kärnkraft. Om en kråka lyfter från torget i Turin, min hemstad, och flyger över bergen så är det bara 90 km till närmaste kärnkraftverk på den Franska sidan som för övrigt producerar all den el som staden Turin köper! Och eftersom det alltid blåser från öster i Turin så innebär det att om något skulle inträffa på det franska kärnkraftverket så skulle raktioaktiva partiklar regna ner över Turin!
Beccalli-Falco avslutar med att understryka att ett bolag inte ensamt kan ta ansvar för samhället utan att det måste ske i samspel mellan näringslivet och regeringarna. GE anser att länder och dess regeringar har ett ansvar att skapa förutsättningar för tekniker som kan lösa problem, exempelvis genom subsidier eller regler som sätter ett tak på utsläpp av kemikalier några år in i framtiden. Därefter kan näringslivet skapa tekniken för att lösa problemen och nå målen. Beccalli-Falco summerade GE's förhållande med en parallel till de italienska scouterna, där han var medlem som liten pojke och som hade mottot att lämna världen i bättre skick än de fick den. - Det kanske inte alltid är realistiskt men om vi inte kan lämna världen i bättre skick än när vi ärvde den så måste vi i alla fall göra vårt yttersta för att inte lämna den i sämre skick. Och ska vi göra det och samtidigt tjäna pengar måste vi förändra vårt sätt att tänka innan vi utvecklar tekniken. Mind always come before technology.
Sommarnumret av Privata Affärer handlar om hur man kan tjäna på den framväxande miljöteknikindustrin genom att investera i fonder med miljö- eller hållbarhetsfokus. Att investera företagets sparade medel i dessa "gröna fonder" kan vara ett smart sätt att få pengarna att växa och samtidigt göra gott.
Tidningen kartlägger 37 gröna fonder och tipsar om fem investeringar som vuxit extra snabbt de senaste fem åren. De två fonder som toppar tidningens rekommendationslista, Merrill Lynch New Energy Fund och SPP Aktieindexfond Global Sustainability, har vuxit givit en avkastning på 102,9% respektive 50,4% över de sista tre åren! Att satsa hållbart kan med andra ord vara mycket hållbart, även ekonomiskt.
I fredags avslutades FN's toppmöte i Genève om företagens ansvarstagande i samhället. Över tusen deltagare från hela världen, varav en majoritet från näringslivet, diskuterade CSR och vilket etiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande som företag har. Bland de intressantaste sakerna som presenterades var;
Deltagarna enades om att vidta konkreta åtgärder för att aktivt arbeta för att fler företag ska följa FN Global Compact i en genemsan deklaration som kom att kallas för Genévedeklarationen. Deklarationen omfattar 21 punkter om arbetsrätt, mänskliga rättigheter, miljöhänsyn och antikorruption och är uppdelat i olika avsnitt om vad företag, regeringar och frivilligorganisationer förbinder sig göra för att få ännu fler företag att arbeta enligt de tio grundläggande principer som kallas FN Global Compact och som över 3000 företag undertecknat.
Att svenska bolag är bäst i världen på ansvarstagande i samhället när det gäller frågor som miljö, klimatförändringar, anti-korruption och mänskliga rättigheter, enligt en studie från brittiska konsultfirman AccountAbility. I studien av 108 länder fick Sverige flest poäng, följt av Danmark, Finland, Island och Storbritannien. Inte så konstigt kanske, med tanke på att detta är frågor som ligger de nordiska länderna varm om hjärtat, även historiskt och av många här ses som en lägstanivå när man gör affärer. Likväl är det roligt att se att det som ses som självklarheter här hemma blir konkurrensfördelar utomlands. Ett exempel på det är H&M som tidigare i år fått pris internationellt för att att vara ett av världens bästa företag att jobba på för kvinnor - något man egentligen inte reflekterat över internt utan setts som en svensk självklarhet.
De svenska företag som var representerade i Genève var Folksam, GES Investment Services, H&M, Ica, Ikea, Ericsson, Perstorp, SAS, Skanska, SKF, Sveaskog, TetraPak, Trelleborg och ABB.
I Sydafrika är var femte vuxen är hiv-smittad och det påverkar naturligtvis alla som har verksamhet där. Många socialt ansvarstagande företag har därför egna hit/aidsprogram för att testa och behandla de anställda. Standard Cartered Bank erbjuder exempelvis alla anställda att både de och fyra familjemedlemmar kan få fria tester och behandling på företagets kliniker.
Dagens Nyheter rapporterade i papperstidningen 15/6 (artikeln finns tyvärr inte på nätet) om Autoliv som framgångsrikt fått 90 procent av de anställda att testa sig och som ger löpande stöd och råd till de 7% av de anställda som är hiv-positiva. De får dock vända sig till det statliga programmet med gratis behandling för att få sina bromsmediciner. Autolivs aids-program får stöd av Swedish Workplace hiv/aids-programme (SWHAP) som initierats av Sida, Näringslivets internationella råd och IF Metall och som inkluderar 12 svenska företag i Sydafrika; ABB, Alfa Laval, Assa Abloy, Atlas Copco, Autoliv, Dyno Nobel, Ericsson, Saab, Sandvik, Scania, SKF, Swedish Match, Tetra Pak and Volvo
Att ta hand om de anställda och erbjuda dem råd är inte bara ett beundransvärt socialt ansvarstagande och etiskt rätt. Det är också ett sätt att undvika att effektiviteten på jobbet minskar eller att den värdefulla kunskap om kundernas ekonomi som de bankanställda på Standard Chartered Bank stannar på jobbet så länge som möjligt. Enligt läkare på Johannesburgs största sjukhus kan nio av tio aids-patienter återvända till ett normalt arbetsliv bara några månader efter att de inlett behandling mot hiv men utan behandling dör fyra av tio patienter inom ett år samtidigt som ytterligare fyra blir så svårt sjuka att de inte kan fortsätta jobba.
Vad gör du för de anställda på dina fabriker utomlands? Genom att erbjuda gratis vaccinationer och behandlingar mot exempelvis malaria får du både tacksamma och produktiva anställda.
Dessutom har Nike gjort sina egna verktyg för uppföljning av förhållanden i fabrikerna tillgängliga för alla, alltså även konkurrenterna. Eftersom bolaget valt transparens som strategi är detta ännu ett steg på den vägen och det spelar ju ingen roll om konkurrenterna skulle kopiera den - arbetarna tjänar ju på att fler lever upp till Nikes höga standard. Låt oss hoppas att Ikea, H&M, Lindex, Indiska, Stadium, Claes Olsson och andra som har mycket tillverkning utomlands redan sitter och jämför Nikes verktyg med sina egna för att se vad som kan göras ännu bättre.
I en intervju med GP berättar Christine Carlsson och Louise Reed vid Handelshögskolan i Göteborg om slutsatserna i sin C-uppsats om marknadsföring av etiska varor. En av slutsatserna är att det finns ett glapp mellan mellan vad folk säger att de vill köpa och vad de faktiskt köper, ett beteende som man även kan se utomlands.
I tidningen the Independent recenserar Roger Trapp Paul Allen's bok, Your Ethical Business: How to Plan, Start and Succeed in a Company with a Conscience som handlar om ansvarstagande företag. Allen skriver att även om CSR, Corporate Social Responsibility, har blivit en stor fråga i sig själv så handlar "etiskt företagande varken om de sterepotypa, sandalbärande gör-gott-människorna eller om rättvisemärkt kaffe. Oavsett om du är en ingenjör, bonde, blomsterhandlare eller webbdesigner finns det i praktiken hundratals saker du kan göra för att se till att din verksamhet tar hänsyn till samhället och blir mer långsiktig."
Boken passar såväl nystartade bolag som etablerade. Trapp skriver att bokens första kapitel handlar om bakgrunden till det ökade intresset för etiska bolag och vad som menas med begreppet etiska bolag. Men därefter dyker han raskt ner i marknadsundersökningar, SWOT-analyser, kapitalanskaffning och andra aspekter av företagande som vi känner igen från andra handböcker i affärsmannaskap. Allen är övertygad om att företag kan driva utvecklingen när det gäller att hjälpa samhället att hantera klimatfrågan och andra viktiga frågor. Men för att kunna göra det måste bolagen också kunna tjäna pengar och det är därför som han skriver så mycket om grundläggande affärsråd snarare än att hänga upp sig på teorin eller filisofin bakom etiska bolag. Boken finns att köpa på Amazon.co.uk
Financial Times rapporterar att konsumenterna i fem av världens största ekonomier upplever att affärsmoralen har blivit sämre de senaste fem åren och därför börjat konsumera mer etiskt för att påverka bolagen att bättra sig. Tydligast är trenden i Storbritannien och om ett varumärke med etisk profl ska fungera är det en bra idé att titta på marknaden där, säger Chris Davis, chef på Gfk NOP som genomfört undersökningen tillsammans med tidningen i en frågespalt om etiska varumärken på FT.com. Carlos Grande på FT har också en insiktsfull analys av undersökningen som är väl värd att läsa och som går att ladda ner som pdf och distribuera till ledningsgruppen.
Mer än hälften av de tillfrågade i Storbritannien, Frankrike, USA, Tyskland och Spanien gjorde bedömningen att näringslivets etiska uppträdande blivit sämre de senaste åren och att de bolag som har profilerar sig som etiska, oavsett om det miljöpolicies eller arbetsförhållanden för anställda och hos producenter, bidrar till att synliggöra det ansvarstagande som bolag måste ta i samhället och för sin omvärd. En tredjedel av de tillfrågade sade sig också vara villiga att betala 5-10% extra för etiska produkter.
De brittiska konsumenterna är de avgjort mest kritiska mot företag i allmänhet och mot etiskt företagande utan resonansbotten i synnerhet, samtidigt som de också är det som lättast ser nationella varumärken som Co-op (dagligvaruhandel och bank) eller Innocent (fruktsmoothies) som fanbärare för ett mer ansvarsfullt företagande över lag. Spanjorerna är däremot de som ställer minst krav på ett företags sociala ansvar.
Som helgläsning rekommenderar vi Victoria Olaussons analys i Dagens Miljö av vad hon kallar den tredje generationens miljöstrategi. Det är en grov indelning av företag baserat på deras förhållningssätt till csr-frågor; Det ointresserade företaget, företaget med ett klassiskt miljöarbete den tredje kategorin som är företaget med hållbarhet som drivkraft.
Analysen baseras i sin tur på en annan läsvärd artikel i samma tidning, kallad "Opening a window of opportunity" av Dennis Pamlin som skriver att världen just nu står inför en unik möjlighet att omfamna hållbarhet i affärslivet.
Är det möjligt att starta och driva en storskalig klädfabrik mitt i Los Angeles, betala vanliga löner och ändå kunna konkurrera med klädfabrikerna i Asien? Det är nämligen precis vad American Appareal gör. Det senaste åren har bolaget fått massor av publicitet som handlat om grundaren Dov Charneys budskap om att tillverka alla kläder på ett etiskt sätt, ett budskap som gått väldigt väl hem hos unga människor i storstadsområden, i kombination med en uppmärksammad reklamkampanj som doftar sexuell frigörelse på sjuttiotalet.
I centrum för Charneys idé om socialt ansvarstagande står de över fyra tusen anställda som har tillgång till billig hälsovård för både sig själva och deras familjer, hjälp att komma in i det amerikanska samhället (en stor del av de anställda är mexicaner), gratis engelska och dator-kurser, massage på jobbet subventionerade luncher och busskort samt ett löfte om att betala anständiga löner (i snitt 12,50 USD, eller ca 90 kr/h).
Den ovanliga kombinationen av etik och sex appeal har de senaste åren gjort American Appareal till den största och lönsammaste t-shirttillverkaren i USA och en av landets snabbast växande modevarumärken. I fabriken har man kapacitet att producera över 210 000 plagg per dag och tillverkar kläder för presentreklamindustrin (för exempelvis reklamtshirts), modeindustrin (man levererar bland annat till Urban Outfitters) och till sina egna butiker, totalt över 140 st i 11 länder och på nätet. Genom att satsa på vertikal integration, dvs att alla delar av produktionen sker under samma tak, från design, vävning, färgning och sömnad till fotografering och marknadsföring kan bolaget vara konkurrenskraftigt trots man betalar de högsta lönerna i klädindustrin.
På senare tid har man också satsat stort på sin miljöprofil genom att lansera en linje kläder som gjorts på ekologisk bomull (vi har köpt och kan intyga att t-shirtsen är väldigt sköna), installerat solpaneler på taket och implementerat ett återvinningsprogram som tar hand om 2 miljoner kilo tygstuvar årligen. Charney har visat att man inte behöver exploatera de anställda eller miljön för att vara konkurrenskraftig utan snarare förlitat sig på modern teknologi för att skapa kläder av hög kvalitet och rimliga priser.
Nästa gång det är dags att köpa in reklamtröjor eller ta fram nya uniformer till personalen (ex om du driver ett café), fundera då på att köpa kläderna från American Apparel. De har en webbshop som levererar inom bara några dagar och därefter kan du gå till din vanliga reklamfirma för att ordna själva trycket. Känner du någon som driver en presentreklamfirma kan du också tipsa dem om att plocka in kläder från American Apparel i sortimentet. Det skulle vara en konkurrensfördel värd att tala om in en bransch som kännetecknas av en kakafoni av okända t-shirtmärken av varierande kvalitet.
